Hej Sixten!
Tack för din fråga. Vi kan tyvärr inte ge råd för specifika objekt om gallring och bidragsmöjligheter. Vi rekommenderar att du kontaktar Skogsstyrelsen eller en lokal skoglig rådgivare för mer exakt vägledning. De kan ge dig information som är anpassad efter dina behov och ditt skifte i Pedersöre Ede.

Lycka till!

Hälsningar,
Skogskunskap

Skulle gärna få råd om gallring samt bidragsmöjligheter eller kostnad ( lönsamhet) Skiftet finns i Pedersöre Ede 18,6 ha . Mvh Sixten Rönn

Hej Ingvar!
Tack för din fråga. NS- och NO-områden står för "Naturvård Skötsel" och "Naturvård Orörd". Det är målklasser som används i skogsbruksplaner för att definiera hur skogsägaren ska hantera vissa områden ur ett naturvårdsperspektiv.

NS (Naturvård Skötsel) innebär att området ska bevaras eller utvecklas med naturvård i fokus, men att vissa skötselåtgärder kan behöva göras för att bevara/förstärka den biologiska mångfalden.
NO (Naturvård Orörd) betyder att området ska lämnas för fri utveckling, det vill säga utan mänsklig inverkan, för att till exempel bevara känsliga ekosystem.
Dessa målklasser är inte lagstadgade, utan är rekommendationer i skogsbruksplanen för hur ägaren kan hantera skogen för att bevara naturvärden. Skogsägaren måste dock följa gällande lagar som till exempel Skogsvårdslagen och miljölagstiftningen, men själva indelningen i NS och NO är ett sätt att konkretisera naturvårdsmålen på frivillig basis.

Vid certifiering är det dock obligatoriskt att följa dessa målklasser i skogsbruksplanen. Detta innebär att skogsägaren förbinder sig att hantera NS- och NO-områden enligt certifieringsstandardens krav, vilket i praktiken innebär att naturvårdsmålen måste beaktas och följas noggrant.

Hoppas detta gjorde det tydligare för dig.

NV- och NO-områden vad betyder de och vad är innebörden. Är det råd eller lag??

Hej Thomas!
Tack för att du uppmärksammade detta. Skogskunskap är ingen bot, men ibland kan det ändå smyga sig in fel. Du har förstås helt rätt i att det inte är praktiskt möjligt att forsla bort röjningsavfallet från beståndet. Vi kommer därför att ta bort det svaret. Jag har också vidarebefordrat din kommentar till en forskare på Skogforsk som är kunnig inom törskate, och han skriver så här:

"Eftersom törskatesvampen är en biotrof (kräver en levande värd), är min uppfattning att varken kvarlämnade röjda träd eller ris efter avverkning utgör någon risk. Svampen kommer snabbt att dö efter dessa åtgärder."

Det finns alltså ingen anledning att forsla bort de törskateangripna stammarna efter röjning även om det skulle vara praktiskt möjligt.

Beklagar den felaktiga informationen, och stort tack för din återkoppling – det är mycket värdefullt för oss när ni som besökare hittar felaktigheter, så att vi kan rätta till och göra rätt.

vilken bra hemsida

Hej Bullen,
På svaga boniteter blir virket ofta av lägre kvalitet och volym, vilket ger mindre ekonomisk avkastning. Att vänta till ett enda större ingrepp minskar kostnaderna för skötseln (maskiner, arbetskraft m.m.) utan att förlora alltför mycket på den potentiella vinsten för gallringsvirket. Vid flera gallringar ökar också risken för markskador och skador på kvarvarande träd, särskilt i svagare marker där träden redan kan vara mer känsliga. Detta kan leda till sänkt framtida avkastning.

Bra text.

Undrar ju nu om klimatet blir varmare om vi ser mera bok längre norrut. Här kring Södertälje så ser jag små bokar som har självgrott. Det jag också ser är att de växer mest i sluttningar mot öster och inte i västvindsläge.

Hej Ante!
Vårt tips är att du tar kontakt med Emma Holmström på SLU i denna fråga. Hon har följande mail: emma.holmstrom@slu.se.

Hej Hur ska jag beskära fågelbär för virkesproduktion. De är nu mellan 2–3 m höga?

Hej Filip!
I södra Sverige är det nog så att de större markägarna har en hög ambition med planteringen på egen mark, d.v.s. de sätter fler plantor och kanske använder andra planttyper. Man ska komma ihåg att det inte är givet att en respondent utför en åtgärd både på egen och annans mark, utan i flera fall gör de bara det ena. I söder är det i större utsträckning olika företag som äger mark och som utför skogsvård på annans mark. I norra Sverige är kostnaden på annans mark något högre än på egen mark, vilket till stor del beror på att den privatägda marken har en högre bonitet än den mark som ägs av de större ägarna.

Såååååååå bra hemsida. Vet allting om tall nu.

Hej Hillevi,
Anledningen är att vi använder inbäddade Youtube-filmer och dessa kan innehålla spårningscookies för marknadsföring. Det är alltså inget vi själva kan styra över, utan vi behöver ha det på det här sättet för att följa GDPR (tredjepartcookies). Hoppas på din förståelse.

Hej Ida,
Vad bra att du såg det. Det är nu fixat:).