Kulturmiljövård
På den här platsen finns en så kallad ”övrig kulturhistorisk lämning” i form av en husgrund. Det är en husgrund på stenfot med raserad spismurstock i centrala delen. Runt lämningen finns ett skogsområde som är präglat av gamla ekar och kulturväxter. År 2017 utfördes naturvårdande skötsel där ekarna friställdes.
Hänsyn till forn- och kulturlämningar handlar om att inte köra över, skapa körskador intill, inte täcka över med ris och inte markbereda eller plantera på lämningen. Det är viktigt att känna till var kulturlämningar finns för att kunna visa hänsyn vid skogsskötselåtgärder. Alla kända lämningar finns registrerade i digitala databaser som Fornsök och Skog & Historia.
Läs mer om forn- och kulturhistorisk lämning
Vad är skillnaden mellan fornlämning och kulturhistorisk lämning?
Är lämningen från före 1850 gäller Kulturmiljölagen och då är det en fornlämning. Har lämningen kommit till efter 1850 räknas den som övrig kulturhistorisk lämning och då gäller Skogsvårdslagen. Men undantag finns, så läs gärna mer i Målbilder för god miljöhänsyn om kulturmiljövård, Skogsstyrelsen.
Exempel på lämningar som innefattas av kulturmiljövård:
- Bebyggelselämningar
- Färdvägar och stigar som exempelvis en äldre väg genom skogen som fortfarande används och som kan ha ett kulturhistoriskt värde.
- Odlingsspår och röjningsrösen
- Kolningsanläggning – rester efter framställande av träkol
- Lämning efter äldre tiders renskötsel exempelvis kåta, renvall, mjölkgrop, horngömma, barktäkt, ristning (inskription i träd)
- Tjärframställningsplatser
- Översilningsängar och slåttermyrar
Att tänka på vid skötselåtgärder
Ibland kan man behöva markera vart en lämning finns för framtida skogsskötselåtgärder. Då använder man kulturstubbar. En kulturstubb är en 1,3 m hög kapad stubbe som markerar vart forn- och kulturlämningen finns. Kulturstubbarna ska inte förväxlas med naturvårdsstubbar är betydligt högre och syftar till att skapa död ved på hygget.