Viltanpassad röjning

Hur ser en ungskog ut med 5000 stammar per hektar jämfört med 2500 stammar per hektar. Följ med Märtha så får du en känsla hur det kan se ut.
Följ med på en 360-graders tur i skogen – du kan röra dig runt i filmen. Slå på textning.

 

I det här området har du möjlighet att se olika typer av röjning utifrån ett viltanpassat skogsskötselperspektiv. Röjning ökar den ekonomiska värdeutvecklingen på skogen genom att främja utvalda träd (så kallade huvudstammar) på bekostnad av andra som tas bort. Röjningen gör att konkurrensläget för beståndets huvudstammar hålls på lämplig nivå och att risken för vissa skador (som t ex piskning från andra träd) minskar. Dock innebär röjningen att en del potentiellt foder för klövvilt tas bort och att huvudstammarna kan bli mer exponerade för bete. En röjning kan dock ge ljusare markförhållanden och bättre förutsättningar för alternativt viltfoder som lövsly och fältvegetation att växa till.

Det här objektet är en ung tallskog planterad i en äldre sandtäkt. För att visa hur röjning kan påverka stamtätheten och fodertillgången demonstreras följande typer av röjning.

  • oröjt
  • uppskjuten viltanpassad röjning vid 5 m höjd
  • konventionell röjning till 2500 stam vid 2–3 m höjd
  • hård röjning till 1600–1700 stam vid 2–3 m höjd.

Spara alternativt foder!

Oavsett vilken röjningsmetod som väljs är det viktigt att spara alternativt foder för klövviltet. Rönn, asp, sälg och ek är begärligt som foder och ska inte röjas ner. Rönn, asp, sälg och ek är inte bara smakliga för viltet, utan även viktiga för biologisk mångfald. Tall och björk som ska röjas kan kapas vid knä- eller midjehöjd för att kunna fortsätta produceras foder för viltet en tid.

 

Läs mer om de olika typer av röjning


Tillbaka till kartan


Läs mer om viltanpassad skötsel

Vad är viltanpassad skogsskötsel?

Skogen ger mat, skydd och livsrum till vilda djur av olika slag. Klövvilt som exempelvis älgar, rådjur, kronhjortar och dovhjortar, men även harar och sorkar, äter ibland på plantor av tall och gran. Detta kan bli kostsamt för skogsägaren, eftersom både trädproduktion och trädkvalité kan försämras, men det finns anpassningar i skogsskötseln som kan minska de negativa effekterna av viltbete på den växande skogen. Dessa anpassningar är ofta i slutändan mer kostsamma än konventionella/optimala skogsskötselmetoder och bör därför avvägas mot eller tillämpas tillsammans med en minskning av viltstammarnas storlek.

Vill du lära dig mer? Gå Skogforsks utbildning i Viltanpassad skogsskötsel. Den innehåller tre delar, webbutbildning, webbseminarie och exkursion i fält. 

 

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?