Resultat från forskningen
Rapport från 2012-2018
I två arbetsrapporter, en svensk och en engelsk version, presenteras projektet Effaråsen och resultat från de första åren 2012-2018.
- Effaråsen – att bruka och bevara i gammal tallskog. Långliggande forskningsförsök. Del 1 2012-2018 (lågupplöst pdf, 2,3 MB), (högupplöst pdf, 13 MB)
- Forest management and biological conservation in old pine forests. A long-term field experiment at Effaråsen in Sweden. Part 1 2012-2018. (pdf, 5,9 MB)
- I Skogforsks Kunskapsbanken finns också en sammanfattning av arbetsrapporten.
Vedlevande lavar och död ved
Vedlevande lavar har inventerats på olika typer av död ved i Effaråsen. Det visade sig vara stor skillnad mellan olika dödvedstyper. Stående torrakor och stubbar från den tidigare trädgenerationen hade förvånansvärt höga artantal per ytenhet. I området fanns få äldre vedsubstrat med spår av brand, men på dessa hittades arter som inte fanns på andra dödvedssubstrat. Forskarna konstaterar att bildningen av värdefull död ved är en långsam process som kan ta hundra år eller mer efter att trädet slutat växa. Möjligen kan aktiva åtgärder som bränning och delbarkning av träd påskynda processen, och det kommer att visa sig i kommande studier.
Läs mer om studien:
- Skogens antikviteter viktiga för vedlevande lavar (Skogforsk Kunskapsbanken)
- Santaniella, F. m.fl. 2017. Large proportion of wood dependent lichens in boreal pine forest are confined to old hard wood. Biodiversity Conservation 26:1295–1310.
Vedlevande svampar
På uppdrag av Skogforsk genomförde Länsstyrelsen i Dalarna en fältinventering av vedlevande svampar i området. Inventeringen gjordes av den erfarne biologen Sebastian Kirppu. Området delades upp i två delar – Effaråsen Nord och Effaråsen Syd. Skälet var att den norra delen redan hade avverkats när inventeringen gjordes. I den södra delen kunde utgångsläget före avverkning inventeras strax innan avverkningen 2012. Intressanta fynd av lavar och mossor noterades också, men dessa artgrupper inventerades inte systematiskt.
Många rödlistade svampar i Effaråsen Syd
Under den tre dagar långa inventeringen i Effaråsen Syd hittades 11 rödlistade vedsvampar och två signalarter. Flest fynd gjordes av gräddporing (Cinereomyces lenis). Tre av områdets mest intressanta fynd var urskogsporing (Antrodia primaeva), spadskinn (Stereopsis vitellina) och smalfotad taggsvamp (Hydnellum gracilipes). Spadskinn och smalfotad taggsvamp är sällsynta och knutna till gammal tallved i form av mossiga lågor i gamla tallnaturskogar.
Intressanta fynd även i Effaråsen Nord
Bestånden i norra delen av Effaråsen var redan avverkade när inventeringen genomfördes 2013. Det innebar att det var svårare att inventera de vedlevande svamparna då lågor ibland var sönderkörda, en del var täckta av grot och nya lågor kunde vara så stora att de inte gick att rubba och undersöka på undersidan.
Totalt hittades 12 arter av vedsvampar knutna till tallved. Av dessa finns 10 på rödlistan. Även i Effaråsen var gräddporing, gulporing och nordtagging de vanligaste.
Marksvampar och lämnade hänsynsträd
Ju fler hänsynsträd och kortare avstånd mellan dem, desto större chans har de viktiga mykorrhizasvamparna att överleva efter en avverkning. I Effaråsen undersöktes svampsamhället i marken med DNA-analyser av jordprov, och det registrerades 141 arter varar 4 rödlistade.
Läs mer i:
- Nyttan av naturhänsyn för marksvampar (Skogforsk, Kunskapsbanken) samt i Arbetsrapport nr 1116-2022.
Naturhänsyn och klimatpåverkan
Effaråsens försöksled har använts för att beräkna naturhänsynens påverkan på klimatet både genom reflektion av värmestrålning och kolbindning. I två artiklar beskrivs klimateffekterna baserat på både fältmätningar och modellering.
Läs mer om studierna:
- Naturhänsyn och klimatpåverkan (Skogforsk, Kunskapsbanken)
- Cherubini, F. m.fl. 2018. Climate impacts of retention forestry in a Swedish boreal pine forest. Journal of Land Use Science 13, 301-318.
- Santaniello, F. m.fl. 2017. Simulated long-term effects of varying tree retention on wood production, dead wood and carbon stock changes. Journal of Environmental Management 201, 37-44.