Vem äger skogen?

Nästan hälften av den produktiva skogsmarken i landet ägs av enskilda skogsägare. Drygt 30 procent ägs av privata bolag och övriga privata ägare, och resterande del av stat och övriga allmänna ägare.

Bild: Bo Göran Backström/Skogenbild

Skogsstyrelsen sammanställer årligen uppgifter från fastighetsregistret om skogsfastigheternas areal och ägarstruktur. Uppgifterna bygger på skogsägarnas egna fastighetsdeklarationer. Rapporten för 2023 års data med uppgifter även för 1999 är en del av Sveriges officiella statistik. Riksskogstaxeringen sammanställer också statistik om olika ägargruppers innehav av produktiv skogsmark. Den publiceras varje år i Skogsdata.

Fördelning av olika ägarklasser

Av Sveriges drygt 23 miljoner hektar (deklarerade) produktiva skogsmark ägs 49 procent av enskilda skogsägare, 31 procent av privata bolag och övriga privata ägare (inkluderar Svenska kyrkan), och 20 procent av staten och övriga allmänna ägare (svenska kommuner, landsting och regioner samt av dessa ägda aktiebolag, stiftelser, fonder m.m.). Fördelningens utveckling ser ganska stabil ut över tid.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal fördelat på ägarklass, 2023. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Ägare	Allmänna ägare (staten och statsägda AB)	Övriga allmänna ägare (kommuner, landsting, stiftelser m.fl.)	Privata AB	Enskilda ägare (fysiska personer, dödsbon, enkla bolag)	Övriga privata ägare (kyrkan, allmänningar, besparings- skogar m.fl.)
Areal, 1000 hektar	4399	357	5818	11344	1438
%	18,8	1,5	24,9	48,6	6,2

Antalet skogsägare minskar

År 1999 ägde ca 354 000 fysiska personer skogsmark i Sverige. Antalet har därefter minskat och låg år 2023 på ca 310 000. Den största minskningen ses i Götaland, där antalet manliga skogsägare minskat med knappt 16 000. Även antalet kvinnor minskar, men inte lika kraftigt.

Ökad andel skogsägare utomlands

Andelen skogsägare som bor utomlands har ökat från 1999 till år 2023 från 1 till nästan 3 procent (från 3 352 till 7 784 i antal). Av de skogsägare som bor utomlands finns de flesta i Norden. Tittar vi på Sverige bor de flesta skogsägarna i Västra Götaland (45 000), följt av Stockholms län (25 000) och Västerbottens län (22 000).

Vanligare med manliga skogsägare

Bland skogsägarna är 60 procent män, 38 procent kvinnor och 2 procent saknar uppgift om kön. Här har det inte förändats särskilt sedan 1999. Även då låg motsvarande siffror på 38 procent för kvinnor, andelen män var 61 procent och okänt kön var 1 procent. Regionalt finns det dock större skillnader. I Stockholms län till exempel är 44 procent av skogsägarna kvinnor, vilket är den högsta andelen i landet.

Nya skogsägare

Under 2023 tillkom ca 9 500 skogsägare (fysiska personer). Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Medelåldern på de nytillkomna skogsägarna är 47 år.

Medelåldern bland skogsägare ökar

Under perioden 1999 till 2023 har skogägarnas medelålder ökat från 55 till 61 år.

Brukningsenheterna blir färre

Mellan 1999 och 2023 har brukningsenheterna i Sverige minskat från 246 000 till 231 000. En brukningsenhet utgörs av den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägarkonstellation.

Utborna blir fler

Brukningsenheter ägda av fysiska personer kan indelas i utboägd (ägaren bor i annan kommun än där skogen ligger), närboägd och delvis utboägd (vid flerägarskap där minst en ägare bor inom respektive utanför kommunen) utifrån var ägaren bor i relation till var brukningsenheterna ligger. Under 1999–2023 ökade antal utboägda brukningsenheter från 22 procent till 27 procent medan antal delvis utboägda brukningsenheter minskade från 9 till 6 procent. Störst andel utboägande fanns i Jämtlands län med 38 procent, följt av Dalarna med 34 procent. Störst andel närboägande finns i Gotlands län med 82 procent följt av Uppsala län med 79 procent.

Medelfastighetens storlek

År 2023 var genomsnittsinnehavet (produktiv skogsmark) hos enskilda skogsägare 34 hektar, vilket är en ökning från 30 hektar år 1999. Medianinnehavet minskade däremot under samma period från 13 hektar till 11 hektar. En förklaring är att klasserna 5–20 hektar, 20–50 hektar och 50–100 hektar minskat relativt kraftigt mellan 1999–2023, medan samtliga storleksklasser från över 100–200 hektar och uppåt ökat.

Trots att det finns ett stort antal små fastigheter är det de stora fastigheterna som utgör merparten av den enskilt ägda skogsmarksarealen. 51 procent av den produktiva enskilt ägda arealen finns hos fastigheter med minst 100 hektar. Fastigheter upp till 20 hektar utgör 11 procent av arealen.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal, brukningsenheter och medelstorlek för fysiska personer 2023 (Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas).

	Areal produktiv skogsmark	Antal ägare	Medelålder	Medelstorlek (ha)
Norra Norrland	2 455	47 316	61	50
Södra Norrland	2 422	50 626	61	46
Svealand	2 421	81 865	62	28
Götaland	3 593	127 571	61	27
Hela landet	10 892	304 451	61	34

Några definitioner

Brukningsenhet: Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.
Produktiv skogsmark: Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst 1 m³sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år (definition av Riksskogstaxeringen). I fastighetstaxeringen delas den produktiva skogsmarken in i mark med respektive utan avverkningsrestriktioner. Dessa båda kategorier har slagits ihop i statistiken.
Lantbruksenhet: Fastighet som innehåller åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment och som är minst 2 hektar. En lantbruksenhet ska beskattas som näringsverksamhet även om den som äger fastigheten inte själv brukar den.
Tvåhektarsregel: En fastighet vars totala areal inklusive produktiv skogsmark understiger två hektar klassas som tomtmark och ingår därför inte i statistiken.
Enskilda ägare: Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
Utbor, närbor och delvis utbor: En närbo är boende i samma kommun där skogen ligger, en utbo i annan kommun. Om brukningsenheten ägs av flera ägare där någon bor utanför och någon i kommunen är fastigheten delvis utboägd.

Ägandeformer

De flesta privata skogsägare äger skog som enskild firma, men det finns också juridiska ägandeformer som kan vara aktuella. En privat skogsägare kan samäga med andra, vara en del i ett dödsbo eller ha en andel i en allmänning.

Enskild firma	Enskild firma är den vanligaste och ofta bästa ägandeformen för privatägd skog i Sverige. I en enskild firma är ägaren och firman samma person. Det innebär att du slipper de begränsningar vid skogsköp som juridiska personer har och kan köpa skog av både privatpersoner och bolag. En annan fördel är att underskottet kan ackumuleras och dras av mot framtida intäkter.
Aktiebolag	För en enskild person är egentligen ett aktiebolag enbart aktuellt när skogsinnehavet är väldigt stort och ger stora intäkter. Då kan aktiebolaget ge skattemässiga fördelar och också innebära en trygghet i och med att du slipper personligt ansvar för företagets skulder. Ett aktiebolag har dock begränsningar vid skogsköp, då förvärvstillstånd krävs för att få köpa skog av privatperson. För att komma runt det väljer många att låta skogen ägas av den enskilda firman, medan andra delar av verksamheten drivs av ett aktiebolag. På så sätt kan man dra nytta av fördelarna i båda bolagsformerna.
Dödsbo	Ett dödsbo uppstår automatiskt när någon dör. Det omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbon har särskilda beskattningsregler, vilket gör att det ofta kan finnas anledning att inte upplösa dödsboet direkt. Ett exempel är om den avlidnes verksamhet har ett underskott. Så snart arvskiftet sker upphör nämligen detta och kan då inte användas för att göra avdrag på inkomster.
Samägande	Vid samägande äger minst två personer skogen tillsammans. Den här formen av ägande fungerar ofta väldigt bra, men inte alltid. Det beror bland annat på att delägarna måste vara överens om varje åtgärd som ska göras i skogen och är man inte det, utan vill olika saker kan det bli problem. Vid samägande av tre eller flera delägare ska en ställföreträdare utses, som svarar för den löpande förvaltningen av fastigheten.
Samfällighet	När flera fastigheter äger ett skogsområde ihop kallas det för en samfällighet. En samfällighet kan antingen förvaltas direkt av delägarna eller av en särskilt bildad samfällighetsförening. Hur stora intäkter och kostnader respektive fastighet har styrs av hur stor andel de har i samfälligheten.
Stiftelse	Stiftelseägd skog är en ganska ovanlig form av skogsägande. Den här typen av skogsägande kan vara intressant om du har ett specifikt ändamål med skogen som inte handlar om att skapa lönsamhet för dig personligen. Du kanske till exempel vill att avkastningen från skogen ska gå till forskning om skogsbruk. Fördelen med att då en stiftelse äger skogen är att den inte är skattskyldig, eftersom den främjar allmännyttiga ändamål.
Allmänning	Allmänningsskogar har gamla historiska anor i Sverige. De ägs eller nyttjas och förvaltas gemensamt av delägarna. I kronoallmänningar är det i stället staten som står för förvaltningen. I Dalarna ersätts allmänningar av besparingsskogar. Allmänningsskogarna betraktas som samfälligheter.

Senast korrigerad: 2024-10-17