Fördela skatten över tid

För de flesta skogsägare varierar inkomsterna från skogen avsevärt mellan åren. Det svenska skattesystemet tillåter dock att under vissa förutsättningar skjuta på eller jämna ut skatten mellan olika år. Här får du veta mer om vilka möjligheter som finns.

Betalningsplan

När du säljer en avverkningsrätt (rotpost, leveransrotköp eller avverkningsuppdrag) kan du få en fråga från din virkesköpare om du vill ha en betalningsplan, det vill säga att betalningen delas upp på flera år. 

Vid en betalningsplan tillämpas en slags betalningsprincip som innebär att det som betalas ut under året blir skattepliktigt och resterande belopp skjuts på framtiden. När sedan nästa utbetalning görs får du skatta för den för det året, och så vidare.

Syftet är detsamma som för ett skogskonto (beskrivs närmare nedan), att du som enskild skogsägare ska kunna göra en avverkning och inte behöva ta upp hela inkomsten på bara ett år, utan kan fördela intäkterna på flera år och därmed också skatten.

Skogsavdrag

Skogsavdrag innebär att du har rätt att skjuta upp beskattningen på en viss del av dina avverkningsintäkter när du har köpt en skogsfastighet. Syftet är att underlätta finansieringen av skogsköpet. 

Skogsavdrag får göras under hela innehavstiden upp till 50 procent av skogens anskaffningsvärde (köpeskilling x andel produktiv skogsmark / 2). Om skogsägaren är en juridisk person är skogsavdraget 25 procent av anskaffningsvärdet för skog och skogsmark.

Vid nyköp får 50 procent av likviden för avverkningsrätt och 30 procent av likviden för leveransvirke undantas beskattning.

Exempel

Malin köper en skogsfastighet för 1 200 000 kronor. Värdet för själva skogen utgör 80 procent av taxeringsvärdet. Malins anskaffningsvärde blir då 960 000 kronor. Skogsavdragsutrymmet uppgår därmed till 480 000 kronor (50 procent av 960 000 kr). Samma år säljer Malin en rotpost för 300 000 kronor och leveransvirke för 60 000 kronor. Då kan hon yrka skogsavdrag på 300 000 x 50 % + 60 000 x 30 % = 168 000 kronor. Därmed blir det 312 000 kr kronor kvar av skogsavdraget (480 000-168 000 kr) som hon kan använda under kommande år. 

Betyder det här att intäkterna är skattefria?

Nej, när verksamheten upphör eller skogen avyttras så återförs de skogsavdrag som gjorts under ägarperioden till beskattning. Det är alltså en form av skattekredit och eftersom avdragen inte räknas upp med inflationen eler kostar någon ränta är de "mest värda" om de utnyttjas tidigt under skogsägandet.

Andra regler vid arv och gåva

Om du har förvärvat fastigheten genom arv, gåva eller bodelning uppstår inget nytt skogsavdragsutrymme utan du tar då över den tidigare ägarens eventuella skogsavdragsutrymme, förutsatt att det inte är utnyttjat.

Rationaliseringsförvärv

Om du äger en skogsfastighet och köper till ytterligare skogsmark kan köpet anses vara ett rationaliseringsförvärv. Det innebär att du kan nyttja skogsavdraget i en snabbare takt än vid ett vanligt förvärv. Under förvärvsåret och de följande fem kalenderåren kan du nämligen yrka på avdrag för hela intäkten från avverkningsrätt och för 60 procent av intäkten från leveransvirke.

Skogsavdraget måste utnyttjas inom fem år vid tillköp. 

Syftet med reglerna kring rationaliseringsförvärv är att skapa större och mer ekonomiskt stabila enheter med bättre arrondering. Reglerna är dock lite snåriga, och det är inte säkert att Skatteverket godkänner att ett köp är rationaliseringsförvärv.

Skogskonto

Ett skogskonto är ett särskilt bankkonto som skogsägare kan använda för att utjämna skogsinkomsten mellan åren. Om du gör en avverkning får du en stor intäkt på samma gång. Sätter du in likviden på ett skogskonto kan du dela upp intäkterna från avverkningen på flera år. Pengarna redovisas som intäkt först när du tar ut dem från kontot. På så sätt kan du undvika en hög marginalskatt och få bättre balans mellan skatter, intäkter och utgifter kopplade till skogen.

Inte momsen

Observera att insättning på skogskonto inte gäller momsen. Den ska du redovisa på hela skogsintäkten för det år du fått den. Underlaget för insättning på skogskonto är alltså likviden exklusive moms.

Detta är en skillnad jämfört med om du har en betalningsplan, där momsen redovisas i den takt som betalningen erhålls.

Hur mycket kan jag sätta in på skogskontot?

Som skogsägare får du maximalt sätta in 60 procent av dina intäkter från avverkningsuppdrag (avverkningsuppdrag/leveransrotköp eller rotpost) och 40 procent av dina intäkter från leveransvirke. Anledningen till den lägre procentsatsen för leveransvirke är att avdrag bara medges för rotvärdet, inte för avverknings- och transportkostnader.

Du får även räkna efterlikvid från skogsägarförening som en intäkt och grund till skogskontoinsättning.

Minsta belopp för insättning på skogskonto är 5 000 kr.

Vilka regler gäller?

Varje år får man bara sätta in pengar på ett skogskonto i en bank. Skulle du sätta in på flera konton räknas bara den insättning du gjorde först. De andra pengarna ska banken föra över till en annan typ av konto. Däremot får du ha flera skogskonton om de gäller olika inkomstår.

Pengarna måste stå inne på skogskontot minst 4 månader och får stå kvar i maximalt tio år. För en viss fastighet kan en person ha högst tio skogs­konton på gång samtidigt, eftersom pengarna får stå inne högst tio år. Du får inte ha ett skogskonto gemensamt med andra personer. Var och en måste ha sitt eget skogskonto.

Skogskonton kan under vissa förutsättningar tas över i samband med generationsskiften eller arv. Det gamla insättningsåret följer då med till övertagaren.

Insättning görs efter bokslut

En skogskontoinsättning får aldrig resultera i ett underskott i näringsverksamheten. Därför ska du du vänta med att sätta in pengar på skogskontot tills bokslutet är klart. Först då vet du vilket belopp som är lämpligt att sätta in. Sista dag för skogskontoinsättning är den dag du lämnar in din deklaration. 

Förhöjd insättning vid skador

Om du drabbas av skador på skogen, orsakade av exempelvis storm, brand eller insekter, och dessa medför att minst två års tillväxt måste avverkas medges förhöjd insättning på skogskonto. Då får du sätta in 80 procent av intäkten från avverkningsrätt och 50 procent av intäkten av leveransvirke.

Specialbeskattning på räntan

Skogskontoräntan beskattas med en fast skatt på 15 procent som banken drar och betalar in till Skatteverket direkt. Ett sådant system kallas för käll­skatt eftersom beskattningen görs direkt vid källan, det vill säga banken. 

Skogsskadekonto

En storm, översvämning, svamp- eller insektsattack kan få stora konsekvenser för en skogsägare. För att hjälpa till att utjämna inkomsterna finns en speciell form av skogskonto som kallas skogsskadekonto. Skogsskadekontot fungerar i princip på samma sätt som det vanliga skogskontot. De viktigaste skillnaderna är att du får göra större insättningar (80 procent av intäkten för avverkningsrätt och 50 procent av intäkten för leveransvirke) och att pengarna får stå kvar längre på skogsskadekontot (20 år istället för 10 år). 

För att få öppna skogsskadekonto gäller följande regler:

• Mer än en tredjedel av skogen måste på grund av skadan avverkas tidigare än vad som annars varit fallet.

• Minst 75 procent av årets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

Räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond

För alla enskilda näringsidkare finns tre olika verktyg som tillsammans kallas neutral företagsbeskattning.

Med räntefördelning kan en del av inkomsten från näringsverksamheten flyttas till inkomstslaget kapital, där skattesatsen är lägre. Hur mycket som får flyttas beror på hur mycket eget kapital som finns i företaget och regelverket är komplicerat, så det lönar sig att rådfråga experter. Räntefördelning är ett utmärkt sätt för många skogsägare att slutbeskatta den inkomst de ska ta ut från sitt företag. Det belopp man inte utnyttjar ett enskilt år sparas vidare till nästa år. På detta sätt kan man få stora summor i sparad räntefördelning och kan i vissa fall räntefördela en hel slutavverkning.

En periodiseringsfond är ett sätt att utjämna inkomsterna mellan åren. Maximalt 30 procent av resultatet efter räntefördelning får sättas in på en periodiseringsfond. Fonden ska återföras till beskattning senast efter sex år. Man sätter inte in pengar på något särskilt konto utan periodiseringsfond är en ren deklarationspost.

Överskott i verksamheten kan också flyttas över till en expansionsfond, som har samma skattesats som bolagsskatten, alltså betydligt lägre än om överskottet hade beskattats som vanlig näringsinkomst. Expansionsfonden kan användas för till exempel investeringar eller andra avdragsgilla kostnader.

Ta hjälp

Alla dessa möjligheter att flytta intäkter och skatter över tid bidrar till att skogsägaren kan jämna ut inkomster och undvika höga marginalskatter enskilda år. Alla varianterna har dock sina för- och nackdelar, och det skiljer sig hur de hanteras vid en försäljning, ett generationsskifte eller när skogsägaren avlider. Det kan därför löna sig att fråga en rådgivare, men det är också bra att vara medveten om att det finns många möjligheter.