Hänsyn till kulturmiljö

Vad är skogens kulturarv?

De kulturspår som vittnar om hur människan nyttjat skogen och de marker som idag är skogsmark kan sammanfattas i begreppet skogens kulturarv. Lämningar som ingår i detta kulturarv delas in i två kategorier utifrån sitt lagskydd: fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.

Spåren efter hur människan nyttjat skogen och skogsmarken har inte bara avsatts som lämningar utan kan också ses i vegetationen. Till detta biologiska kulturarv räknas hamlade träd och trädgårdsväxter. Många nyckelbiotoper i t.ex. gamla ängs- och hagmarker har uppkommit som ett resultat av tidigare markanvändning, som slåtter och bete, och kan därför också betraktas som biologiskt kulturarv.

Till skogens kulturarv räknas även det immateriella kulturarvet som kan innefatta ägogränser, sägner, platsnamn och platser med tradition. Många av dem kan påminna oss om skogens historia.

Vad är en kulturmiljö?

En eller flera fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar bildar tillsammans med sin omgivning en kulturmiljö.

Fornlämningar

Fornlämningar skyddas i kulturmiljölagen. Typiska fornlämningar kan vara förhistoriska gravar (t.ex. stensättningar, högar och rösen), stensträngssystem, runstenar och förhistoriska fångstgropsystem.

Omkring 75 procent av alla kända fornlämningar ligger i skogsmark. Dessa utgörs av cirka 200 000 miljöer som innehåller ett eller flera objekt. Ungefär hälften av alla registrerade fornlämningar i skogen är olika typer av förhistoriska gravar. Alla Sveriges hittills upptäckta fornlämningar i skogsmark täcker 120 000 hektar, vilket är knappt 0,5 procent av den totala skogsmarksarealen.

Övriga kulturhistoriska lämningar

Övriga kulturhistoriska lämningar klassas inte som fornlämningar, oftast på grund av att de är yngre än från 1850, men de har ändå tillkommit genom äldre tiders bruk och är övergivna sedan lång tid. Exempel på sådana är kolbottnar, stigar, torpgrunder och stenmurar (även om dessa kan vara fasta fornlämningar beroende på ålder och kontext) och de skyddas i skogsvårdslagens 30 §.

Det finns inte någon säker uppgift om antal eller areal när det gäller övriga kulturhistoriska lämningar.

Varför ska vi bevara kulturmiljöerna?

Dagens skogar bär minnen från tusentals år av människors verksamhet. Filmen visar hur ett Mälarlandskap har förändrats från strax efter istiden till idag.

I det som är skog i dag har människan under tusentals år jagat, fiskat, odlat, bedrivit boskapsskötsel och avverkat skog för såväl bostäder som industriell verksamhet.

Dagens skogsbruk är en viktig del av svenskt näringsliv och det är många människor som är ekonomiskt beroende av skogen. Men samtidigt skadas  fornlämningar och andra kulturmiljöer vid avverkning och markberedning. Med kunskap om hur olika kulturmiljöer ser ut, var de finns och med varsam skötsel kan vi bevara de historiska spåren samtidigt som vi bedriver ett rationellt skogsbruk.

Genom att sköta och synliggöra kulturmiljöerna under hela skogsbrukets omloppstid kan vi förhoppningsvis minska skadorna avsevärt.M