Fossil åker

Områden med röjningsrösen finns i syd- och mellansvenska skogar (från Värmland, Västmanland, Uppland och söderut), företrädesvis på höglänta moränmarker, och innehåller små, flacka odlingsrösen. Mellan rösena är marken oftast jämn och ger ett odlat och stenröjt intryck.

Flera odlingsspår

Ett område med fossila åkrar inklusive röjningsrösen och mellanliggande mark utgör i sin helhet fast fornlämning. Inom dessa områden förekommer ofta andra spår av odling som hak, terrasser och stensträngar, men även gravar, boplatser och skålgropar.

Dessa områden täcker ofta stora arealer. På det flesta jordar finns ett behov av markberedning inför plantering inom hela eller delar av ett sådant område. Erfarenheter och försök har visat att man i många röjningsröseområden kan genomföra en skonsam markberedning utan att på ett oacceptabelt sätt skada fornlämningen. Men man måste alltid ha länsstyrelsens tillstånd.

Stensträngar

De äldsta hägnader vi känner till har nötts ned så att de idag består av en eller flera parallella, delvis övertorvade stensträngar. De ligger tillsammans med odlingsrösen, boplatser och gravar och kan främst dateras till äldre järnålder. Stensträngar är vanligast i skogs- och hagmarker i Östergötland men finns också i delar av Mälardalen.

Röjningsrösen

"Nu står jag på ett odlingsröse". Planering för kommande gallringar. Foto Mats Hannerz.

Röjningsrösen är kanske det enklaste sättet att återfinna gamla åkrar på. Även ängar röjdes ibland på sten för att ge lien svängrum. De äldsta röjningsrösena är från bronsålder, de yngsta från vår egen tid. Det är svårt att datera röset eller den åker den tillhör bara genom att titta på rösets storlek, form eller material. De äldsta röjningsrösen kallas ibland hackerör. Dessa är ofta flacka och starkt övertorvade och ligger inte sällan i skogsmark. Dessa röjningsröseområden är fasta fornlämningar.

Skogsbruk i områden med fossil åker

Länsstyrelsen gör en antikvariatisk bedömning och avgör om området får markberedas. Resultatet av en markberedning eller andra skogsbruksåtgärder beror på bland annat förarens kunskap och skicklighet, maskinteknik, markförhållanden, avstånd mellan röjningsrösen och hyggets gräsbeväxning. En dialog mellan länsstyrelse och skogsägare är viktig för ett gott resultat. Av länsstyrelsens beslut framgår i regel hur stor areal som får påverkas, hur djupt man får markbereda, var man inte får markbereda etc.

Skonsam markberedning

Så kallad inversmarkberedning börjar bli allt vanligare. Metoden innebär att jorden vänds upp och ner i samma fläck, med växttäcket neråt och mineraljorden uppåt. Det skapar en gynnsam miljö för plantorna samtidigt som påverkan på marken blir minimal jämfört med till exempel harvning, som skapar långa spår i marken.

Målbilder

Projektet Dialog för miljöhänsyn har tagit fram målbilder för odlingsspår och röjningsrösen.