Skador på kulturlämningar
Andelen kända forn- och kulturlämningar i skogen som skadas i samband med avverkning är betydligt mindre idag än den var för tio år sedan. Men fortfarande förstörs lämningar vid olika skogliga åtgärder och skadorna behöver minska ytterligare, så att de historiska spåren i skogen bevaras. Ett led i att minska påverkan är utbildning och dialog.
Historiskt låga nivåer
Skogsstyrelsen gör varje år uppföljningar av skador på forn- och kulturlämningar. Uppföljningen genomförs som stickprovsundersökning av avverkningar där det finns kända och registrerade kulturlämningar. 500 objekt lottas ut i fyra landsdelar. Skadorna delas upp i fyra grader: ingen skada, ringa skada, skada och grov skada.
2023 års uppföljning visar att 11 procent av kända kulturlämningar som till exempel odlingsrösen, husgrunder, kolningsanläggning, boplats eller fångstgrop, hade skada eller grov skada till följd av avverkning. Det är ungefär samma nivå som året innan och den lägsta sedan undersökningarna startade 2012.
Andel kända kulturlämningar med skada eller grov skada vid föryngringsavverkning per ägarklass. Källa: Skogsstyrelsen
Södra Norrland utmärker sig som den landsdel med högst nivå av påverkan jämfört med andra landsdelar. Där hade 20 procent av kulturlämningarna i området någon form av skada eller grov skada, vilket är en ökning med 6 procent sedan 2022.
Andel kända kulturlämningar med skada eller grov skada vid föryngringsavverkning per landsdel. Källa: Skogsstyrelsen
Markberedning ger mest skador
Markberedning är den enskilt största skadeorsaken på kulturlämningar. Andelen kulturlämningar med skada eller grov skada på grund av markberedning är 6 procent (2023). Undantaget är Södra Norrland där skador från vindfällda träd och nedrisning är vanligare än skador efter markberedning. I Svealand är skador på grund av vindfällen lika vanliga som de som orsakas av markberedning.
Utmärkning minskar skadorna
Andelen skadade eller grovt skadade kulturlämningar är högre när det inte finns någon utmärkning. Enligt Skogsstyrelsens uppföljning hade 15 procent av de omärkta kulturlämningarna skador eller grova skado, medan andelen för de kulturlämningar som hade någon form av märkning var 8 procent.
Minst skador finns på kulturlämningar som märkts ut med korrekt placerade kulturstubbar. Där hade 5 procent av lämningarna skador och grova skador vid den senaste inventeringen. En kulturstubbe är en 1,3 m hög (±0,5 m) stubbe som används som markering vid kulturlämningar.
Kulturstubbar gör att påverkan på kulturlämningar minskar. En kulturstubbe är en 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningen.
Du hittar Skogsstyrelsen statistik om skador på kulturmiljöer här.