Målbilder för hänsynskrävande biotoper
En hänsynskrävande biotop är enligt Skogsstyrelsens faktablad "ett område med påtagliga naturvärden där särskild hänsyn bör tas vid alla skötselåtgärder för att förhindra eller begränsa skador i och invid biotopen." Naturvärdet och kvaliteten hos hänsynskrävande biotoper varierar. I en del fall, som i nyckelbiotoper, är de höga. Merparten av de hänsynskrävande biotoperna når dock inte upp till den nivån men ska ändå visas särskild hänsyn.
Vissa hänsynskrävande biotoper, som sumpskogar och fuktiga lodytor, bör inte avverkas alls. Ibland kan det också krävas en skyddszon runt biotopen för att behålla den fuktiga miljön. Andra biotoper kan i stället gynnas av avverkningsingrepp, till exempel hällmarksskogen, hassellunden eller brynmiljön.
En hänsynskrävande biotop kan finnas i produktionsskogen såväl som i områden avsatta för naturvårdsändamål (NO- och NS-bestånd i skogsbruksplanen).
Varje typ av hänsynskrävande biotop beskrivs i ett separat faktablad och flera av dem också i en film.
En film från Skogsstyrelsen som övergripande beskriver hänsynskrävande biotoper.
Faktablad för hänsynskrävande biotoper
Här nedan hittar du faktablad som beskriver målbilderna för respektive biotop. Skogsstyrelsen har också en sida där alla faktablad om målbilder finns samlade, som du hittar här.
Naturskogsartade biotoper
Norra Kvills nationalpark. Foto Mats Hannerz.
Gemensamt för de naturskogsartade biotoperna är att de varit opåverkade av skogsbruk under lång tid. Där finns förutsättningar för arter som behöver lång skoglig kontinuitet att överleva. Skogarna innehåller ofta äldre och senvuxna träd och död ved. Som regel bör skogar av det här slaget lämnas orörda, men det finns också tallbiotoper som gynnas av naturvårdsbränning eller naturvårdande utglesning.
- Äldre skog på uddar, öar, holmar med mera
- Äldre hänglavsrik skog
- Äldre hällmarksskog
- Naturskogsrester
Topografiskt/geologiskt betingade biotoper
Blockmark i tallskog. Strömby naturskog, Påryd, Kalmar län. Foto Mats Hannerz.
Biotoper som är avvikande på grund av sin topografi eller geografi utgörs ofta av svårtillgängliga områden eller områden som är svåra att nyttja för skogsbruk. Det kan handla om skogar intill bergsbranter och blockområden som varit relativt orörda under lång tid och som utgör stabila miljöer för växter och djur som har behov av det. Kalkrika marker räknas också till denna grupp. De skiljer sig från de övriga biotoperna så tillvida att de som regel inte är svårtillgängliga eller svårbrukade. De kalkrika markerna kan vara svårare att känna igen för ett otränat öga.
- Berg och rasbranter
- Lodytor
- Raviner och klyftor
- Blockmarker
- Örtrika bestånd på kalkrik mark
- Äldre sandtallskog
Mosstäckt lodyta, Linköping. Foto Mats Hannerz.
Fuktighetspräglade biotoper
Lövrik skog i de fuktighetspräglande svämområdena kring Emån. Illharjen, Vetlanda. Foto Mats Hannerz.
De fuktighetspräglade biotoperna är lätta att känna igen. Det handlar om fuktiga och blöta sumpskogar och strandskogar eller skogar intill källor och andra småvatten. Vattenståndet kan fluktuera i de här områdena och vara mer eller mindre rörligt. Lövträdsinslaget är ofta högre och miljön överlag variationsrik. Ibland har områdena skötts extensivt ibland är de mera orörda. Det krävs god sakkunskap om någon åtgärd ska utföras i eller intill biotopen.
- Sumpskog/dråg
- Strand och svämskogar
- Källpåverkad mark och källor
- Örtrika områden längs dråg, backar och åar
- Kärr och småvatten
Kulturbetingade biotoper
Skogsbete i kulturbetingad biotop. Kallriga, Uppland. Foto Gillis Aronsson/Upplandsstiftelsen.
I de kulturskogsartade biotoperna har människan lämnat spår efter sig i naturen. Det är spår efter äldre brukningsmetoder som ängsbruk, skogsbete och övergångszoner mellan öppen mark och skog som är intressanta ur ett naturvärdesperspektiv. Trädskiktet är ofta lite glesare och ljusinstrålningen bättre. Det gynnar både markfloran och många insekter och smådjur. I de kulturskogsartade biotoperna kan aktiva åtgärder behövas för att bevara och utveckla naturvärdena.
- Äldre skogsbete
- Hassellundar
- Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark
- Brynmiljöer i anslutning till öppen jordbruksmark
- Igenväxande hagmarker
Störningspräglade biotoper
Brandfält i Norra Kvill, Småland. Foto Mats Hannerz.
Branden är sannolikt den enskilda störningsorsak som tydligast präglat skogen i vårt land. Branden fyller en viktig ekologisk funktion. Brända träd och bränd ved drar inte bara till sig insekter av olika slag utan är värdefulla också för mossor, lavar och fåglar.
Hänsynskrävande biotoper och skogsvårdslagen
I föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagens hänsynsparagraf (§30, 7:e kapitlet) listas exempel på hänsynskrävande biotoper. Föreskrifterna anger att "Vid all skötsel av skog ska skador i och invid hänsynskrävande biotoper, kulturmiljöer och kulturlämningar i skogen förhindras eller begränsas." Listan på biotoper överensstämmer till stora delar med målbilderna.