Hänsynsträd hjälper svampar att överleva

Slutavverkning gör att många mykorrhizasvampar dör och måste återetableras när skogen växer upp igen. Genom att lämna hänsynsträd kan fler svampar överleva och bidra till ett fungerande ekosystem.
Drönarbild över skog i Effaråsen med infälld bild på gaffelgrenad mykorrhiza på rot.
Bild: Skogforsk

Det finns omkring 2000 arter av mykorrhizasvampar i Sverige, vilket betyder att de är beroende av att  leva i symbios med levande träd för sin energiförsörjning. Knappt 200 av dessa svampar är rödlistade och riskerar att försvinna. De flesta av dessa lever i äldre skog eller är ovanliga på grund av speciella miljökrav.

Långlivade mycel

Många av mykorrhizasvamparna, särskilt de rödlistade, har svårt att återetablera sig och missgynnas av trakthyggesbruk. Samtidigt är mykorrhizasvamparnas mycel långlivade och kan leva vidare under många decennier och förmodligen betydligt längre, om det kontinuerligt finns träd på platsen. 

Spridda träd ger bäst effekt

Genom att lämna högre nivåer av hänsynsträd kommer en större del av det gamla beståndets mykorrhizasvampar att överleva avverkningen och fortleva in i det uppväxande beståndet. Störst effekt blir det om hänsynsträden sprids över hygget, snarare än att de ställs i grupper. Anledningen till detta är en ökad sannolikhet att hänsynsträdens rotsystem överlappar med mycel från ovanliga arter. Detta gynnar också funktionellt viktiga arter, såsom spindelskivlingar, och hjälper dem att fortleva och sprida sig i den nya skogen. 

Källa: Skogforsk

Senast korrigerad: 2025-03-20
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)