Kantzoner gynnar mångfald

Kantzoner är viktiga för både skogs- och vattenmiljöer. Här går vi igenom vad kantzoner är, varför de behövs och hur de kan utformas.

Bild: Lena Gustafsson

Vad är kantzoner?

Kantzoner är övergångsområden mellan produktionsskog och exempelvis vattendrag, sjöar, våtmarker eller annan känslig natur. De kan bestå av träd, buskar och örter och spelar en nyckelroll för att skydda vattenmiljöer, bevara biologisk mångfald och minska negativa effekter av skogsbruk. Genom att bevara och anpassa skötseln av kantzoner kan skogsägare bidra till ett mer hållbart brukande av skogen.

Varför behövs kantzoner?

Kantzoner fyller flera viktiga funktioner:

Skyddar vattenmiljöer genom att ge skugga, vilket förhindrar att vattentemperaturen blir för hög. För varma vatten kan stressa arter och försämra deras överlevnad.
Fångar upp näringsämnen, sediment och bekämpningsmedel och minskar risken för övergödning och grumling.
Bevarar biologisk mångfald genom att erbjuda livsmiljöer för många arter av växter, insekter, fåglar och vattenlevande organismer.
Bidrar med död ved och löv, som är basen i näringskedjan. De bryts ner av mikroorganismer, vilket gynnar insekter – och i sin tur fiskar och andra djur. Död ved skapar dessutom viktiga livsmiljöer genom att forma höljor och ståndplatser samt förbättra syresättningen genom turbulens.
Minskar erosion genom att trädens rötter stabiliserar marken och minskar risken för jordras vid vattendrag.
Skyddar mot vind och torka, vilket skapar ett mikroklimat som gynnar både skogen och vattenmiljöer.
Bidrar till ett mer varierat och attraktivt landskap.

Hur ska kantzoner utformas?

Vattendrag och omgivande kantzon ska betraktas som en enhet. Behovet av hänsyn varierar från breda orörda kantzoner till plockhuggna bryn eller skapande av nya kantzoner beroende på vilka förutsättningar som råder.

Mindre vattendrag, såsom bäckar, är ofta känsligare för förändringar men kräver generellt inte lika breda kantzoner som större vattendrag eller sjöar. Forskning visar att kantzonens bredd kan anpassas utifrån faktorer som vattendragets storlek, markens lutning och jordtyp. Exempelvis kan en kantzon på minst tio meter vara tillräcklig för att begränsa sedimenttransport vid mindre bäckar, medan bredare zoner på 20–30 meter kan behövas vid större vattendrag för att säkerställa skydd mot erosion och bevara biologisk mångfald.

Det är också viktigt att ta hänsyn till lokala förhållanden, såsom vattendragets känslighet och omgivande vegetation. En flexibel och anpassad bredd kan ge bättre ekologiska resultat än en fastställd standardbredd. Rådet är därför att variera bredden och att spara särskilt breda kantzoner på marker med mycket upphöjda substrat som stenar och lågor.

Ekonomiska aspekter av kantzoner

Att lämna kantzoner orörda har en ekonomisk påverkan på skogsbruket, men effekten varierar beroende på hur kantzonerna hanteras. Lämnas en bred kantzon på 30 meter för fri utveckling kan skogsbrukets lönsamhet minska med ca tio procent på fastighetsnivå (Källa: Skogforsk). Dock finns det alternativ som kan minska de ekonomiska förlusterna. Exempelvis kan återkommande höggallringar i kantzonerna begränsa lönsamhetsminskningen till endast två procent. Denna metod kan bevara många av kantzonens ekologiska funktioner samtidigt som den minskar den ekonomiska påverkan för skogsägaren.

Lagar och certifieringar för kantzoner

Enligt skogsvårdslagen ska skogsbruk bedrivas med hänsyn till miljön, vilket innebär att vattenmiljöer måste skyddas vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Kantzoner är en central del av denna hänsyn.

För skogsägare med certifiering finns ytterligare krav. Både FSC och PEFC kräver att kantzoner lämnas vid vattenmiljöer, men anger inga specifika breddangivelser. FSC kräver att naturliga kantzoner lämnas vid alla vattenmiljöer och att de innehåller en variation av trädslag och död ved. PEFC förespråkar att kantzoner ska bevaras för att skydda vattenkvalitet och biologisk mångfald, och att markberedning och gödsling ska undvikas nära vattendrag.

Certifieringskraven innebär att kantzonernas utformning kan påverka certifieringens giltighet. Därför är det viktigt att skogsägare som vill följa dessa standarder anpassar sin skötsel efter gällande riktlinjer.

Målbilder kopplade till kantzoner

Skogsstyrelsen och skogsbruket har i gemensam dialog tagit fram Målbilder för god miljöhänsyn i det praktiska skogsbruket. Följande faktablad är kopplade till kantzoner:

Senast korrigerad: 2025-03-18