Miljömålsindikatorer

Riksdagens sexton miljökvalitetsmål sätter upp mål för det önskvärda tillståndet för miljön vid en given tidpunkt. För många mål är det 2020 som gäller. För många miljömål finns också Etappmål, som är steg på vägen för att nå miljökvalitetsmålen.

För att kunna följa upp målen används olika indikatorer, till exempel Klimatpåverkande utsläpp för målet Begränsad klimatpåverkan.

Skogsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att följa upp miljömålet Levande skogar.

Flera av målen är direkt beroende av åtgärder i skogsbruket. Här visar vi exempel på tillståndet och utvecklingen för några viktiga indikatorer och andra mått för Levande skogar.

Arealen gammal skog ökar

Många sällsynta arter är mer eller mindre beroende av gammal skog. Under 1900-talet minskade arealerna av den gamla skogen starkt. Gammal skog är därför en viktig indikator för miljömålet Levande skogar. Med "gammal" menas skog som är över 140 år i norra Sverige, och över 120 år i södra Sverige.

Arealen gammal skog var som lägst i början av 1990-talet, då det fanns ungefär 1 miljon hektar . Därefter har arealen ökat till ungefär 1,8 miljoner hektar idag. Arealerna avser skog på produktiv skogsmark utanför reservatgränserna. Den totala arealen gammal skog i hela landet är därför större. 

Den snabba ökningen beror bland annat på att skog som legat nära gränsen för "gammal" ofta har sparats som frivilliga avsättningar av skogsägarna. En stor del av arealen gammal skog ingår dock inte i de frivilliga avsättningarna och det är därför osäkert i vilken omfattning arealen kommer att fortsätta öka.

Utvecklingen av arealen gammal skog per landsdel. Från sverigesmiljomal.se, Naturvårdsverket, hämtat november 2018.

Mer hård död ved

Tillgången på hård död ved har stor betydelse för mångfalden av mossor, lavar, vedsvampar och insekter i skogen. Hård död ved är, och har framför allt varit, en bristvara i den brukade skogen. Mängden hård död ved är en viktig indikator för miljömålet Levande skogar.

År 1996 fanns i hela landet 2,1 kubikmeter hård död ved per hektar (på produktiv skogsmark utanför reservat). Idag har volymen ökat till 4,3 kubikmeter. Variationen är dock stor mellan olika skogar och landsdelar. Mängden hård död ved behöver dock öka mer, särskilt i områden där den biologiska mångfalden är hotad.

Indikatorn räknar inte in ved som har brutits ned (mjuk ved), och död ved är viktigt i alla nedbrytningsstadier. Men all mjuk död ved har ändå börjat som hård död ved.

Utvecklingen av volymen hård död ved per hektar per landsdel. Från Miljomal.se, hämtat april 2017.

Oförändrat antal häckande fåglar i skogen 

Antalet häckande fåglar i skogen är en indikator för miljömålet Levande skogar. Det är länsstyrelserna som ansvarar för uppföljningen av denna indikator.

Fåglarna står högt upp i näringskedjan och deras val av häckningsplatser säger en hel del om skogsekosystemet som sådant. Indikatorn tittar på utvecklingen sedan 2002 med data från Svensk Fågeltaxering. Fram till och med 2015 har ett antal arter ökat medan andra har minskat:

Arter som med statistisk säkerhet har ökat:

• Stjärtmes
• Tofsmes
• Trädkrypare
• Domherre

Arter som med statistisk säkerhet har minskat:

• Järpe
• Talltita
• Lappmes

För flera inventerade skogsfåglar finns ingen säkerställd förändring under perioden.

Andra studier har kommit till lite andra slutsatser, vilket kan bero på om man studerar bara häckfåglar eller också fåglar utanför häckningssäsongen (vinterfågelräkningen). Om trenderna är positiva eller negativa beror också mycket på startåret för jämförelsen. Se till exempel den studie som Skogforsk och Lunds universitet gjorde.

Utvecklingen av häckande fåglar i skogen i olika skogstyper. Från sverigesmiljomal.se, Naturvårdsverket, hämtat november 2018.

Arealen äldre lövrik skog är relativt oförändrad

Arealen äldre lövrik skog är en indikator för miljömålet Levande skogar. Äldre lövträd är viktiga för svampar, insekter och många andra artgrupper. Arealen var som lägst i hela landet 1995. Därefter ökade den men ökningen har avstannat under senare år.

Med äldre lövrik skog avses skog som är äldre än 80 år i norra Sverige och 60 år i södra Sverige, och där andelen lövträd är minst 25 %.

Miljöhänsyn i skogsbruket

Miljöhänsyn ska tas vid alla åtgärder i skogsbruket. Skogsstyrelsens hänsynsuppföljningar har införts som en indikator för miljömålet Levande skogar. Det syns en svag men positiv utveckling för hänsyn till skyddszoner. Andelen överfarter i samband med avverkning med stor negativ påverkan på vattendraget har minskat. Allvarliga skador på hänsynskrävande biotoper ökar. 

Andel av miljöföreteelser som fått stor negativ påverkan i samband med föryngringsavverkning och efterföljande föryngringsarbete. Från sverigesmiljomal.se, Naturvårdsverket. Hämtat i oktober 2018.