Olika skogar har olika värden

Om tillgången på skog är ett mått på välstånd ligger svenskarna bra till. I genomsnitt har vi 3 hektar per person att breda ut oss på, i Holland får varje person nöja sig med 200 kvadratmeter. Men även i Sverige finns det skillnader. Enstaka kommuner i Skåne har inte en enda hektar skog medan många norrländska kommuner är täckta till 70 % av skog. I Stockholms län har invånarna 0,2 hektar var, men Jämtland når upp till 29 hektar per invånare.

Tillgången på riks- eller länsnivå spelar kanske mindre roll för den enskilde. Det viktiga är hur tillgänglig skogen är, och inte minst den tätortsnära skogen. Skog som ligger inom ungefär 500 meter från hemmet uppfattas som tillgänglig för de kortare promenaderna, och vid avstånd över 2 km börjar vi i stället använda bil eller cykel.

Närskogar viktiga i vardagen

Det är naturligt att vi använder skogar på nära håll under vardagspromenaderna men att vi tar oss lite längre på helger och under semestern. Studier av människors resvanor har visat att helgresorna för en skogstur ligger omkring två mil i genomsnitt, för den bilburne.

Men det är den tätortsnära skogen som mest människor samlas i. Exempel på uppgifter finns från Stadsskogen i Uppsala som får besök av 400 000 personer under ett år och Stadsliden i Umeå med 200 000–300 000 besök per år. Lars Kardell, professor på SLU, har skattat att skogsbesöken är 250 gånger högre i tätortsnära miljöer än på landsbygden.

Vilka skogar som faktiskt besöks beror på vad som ska göras och hur tillgängliga de är. Iordningställda friluftsområden och reservat kan ha mängder med besökare en solig dag, men den som söker ro och ensamhet kanske letar sig ut i ”vanlig” skog.

Vilka skogar som attraherar besökare mest återkommer vi till på sidan om rekreationsvänlig skog.