Hyggets utformning

Nästan all produktionsskog i Sverige brukas enligt principen för trakthyggesbruk. Skogen sköts i ganska likåldriga bestånd som föryngras, röjs, gallras och så småningom slutavverkas, för att då ge plats för en ny skogsgeneration. Hyggesupptagningen är en dramatisk händelse för skogens djur och växter, men också för de människor som vistats i skogen och upplevt den som ”evig”. Kalhyggen (eller föryngringsytor som de ofta kallas) kan ha olika storlek och utseende. Hur ett hygge utformas i landskapet får betydelse för upplevelsevärdet.

Små hyggen nära tätorter

I hela Sverige anmäldes år 2018 cirka 67 000 föryngringsavverkningar på en yta av 290 000 hektar (i praktiken avverkas dock under 200 000 hektar). I genomsnitt är varje anmäld avverkning då 4,3 hektar. De anmälda hyggena är minst i Götaland (2,7 hektar) och störst i norra Norrland (6,9 hektar). Vilken storlek som är acceptabel ur rekreationssynpunkt finns inget entydigt svar på. Ett hygge med raka hyggeskanter utan kvarlämnade träd uppfattas ofta som både större och mer störande än ett hygge där kanterna följer terrängen och har kvarlämnade träd och träddungar.

I Målbilder för god miljöhänsyn pekas hyggesstorleken ut som särskilt viktig i närskogar och friluftsskogar. I många kommunala skogar försöker man hålla nere hyggesstorleken, och ibland också ersätta trakthyggesbruket med hyggesfria metoder. Ett mindre hygge kan dock vara gynnsamt för friluftslivet om det öppnar upp för ljus och utsikt i ett i övrigt skogtäckt landskap.

Ungefär 40 % av den sammanlagda hyggesarealen utgörs av hyggen mindre än 4 hektar och nästan 70 % av hyggen mindre än 10 hektar. Hyggen större än 20 hektar utgör cirka en femtedel av hyggesarealen i landet som helhet, i Norrland 30 % men i södra Sverige bara 5 %. Figur från Skogsdata 2012 (figur 17 i rapporten), som bygger på Riksskogstaxeringen. 

Inte bara negativt med hyggen

Hyggen kan skapa vackra utsikter, till exempel mot vatten eller i starkt kuperade landskap. Samma avverkning kan dock uppfattas som förfulande från exempelvis andra sidan av en sjö. Undersökningar av människors uppfattning har visat att öppningar i skogen som skapar vyer mot sjöar upplevs positivt.

En kraftig utglesning av skogen är ofta en förutsättning för lingon, blåbär och hallon. På hyggena skapas också foder för jaktbart vilt, vilket också ökar chanserna att få se djur i det vilda.

Andra effekter av hyggen är ökad solinstrålning och på vintern ett jämnt snötäcke för skidåkning.

Träd på hyggen förbättrar upplevelsen

Här har träddungar och kantzoner använts för att bryta upp hygget så det upplevs mindre enformigt. Det finns öppningar mot sjön som skapar utsikter från vägen, vilket upplevs positivt. Högstubbar, enskilda naturvärdesträd och lövdungar skapar en variation som gynnar den biologiska mångfalden. Ett rikare fågelliv uppfattas till exempel som positivt för friluftslivet. Illustration Bo Persson.

Undersökningar visar att människor uppfattar ett hygge med kvarlämnade träd som mindre störande än ett helt kalt hygge. Träd och trädgrupper bryter känslan av hygget som enformigt. Det finns studier som pekar på att enskilda lämnade träd upplevs mer positivt än trädgrupper, men forskningen är inte entydig. Trädgrupper som lämnas på hygget har ju inte bara ett estetiskt värde, de är ju också viktiga för den biologiska mångfalden. Grupper med underväxt kan vara en reträttplats för vilt och fåglar och ökar chansen att uppleva djurliv under skogsbesöket.

Om syftet med kvarlämnade träd främst är landskapsbilden kan de med fördel placeras på höjder, i ett vägskäl eller invid en bergknalle. Samtidigt måste risken för stormfällning beaktas.

Spara bryn och trädridåer

Bryn eller trädridåer mot jordbruksmark eller bostäder bör i allmänhet bevaras. Ibland kan det vara lämpligt att gallra och röja för att gynna utvalda träd. Bårder, särskilt lövridåer, mot vägar kan också vara positivt för landskapsbilden. Om hygget kantas av en lövridå blir det mindre påtagligt för den trots allt stora del av befolkningen som bara ser hygget från ett bilfönster. Det kan förstås betraktas som ”fusk” att dölja kalhygget, men bården fyller också en funktion som biologisk spridningskorridor, förutom att den gynnar landskapsbilden. Bården får gärna ha öppningar för utsiktens skull.

Risrensning underlättar för friluftslivet

Ris på hyggen försämrar framkomligheten och upplevelsevärdena. Skörd av grot (grenar och toppar) är därför oftast positivt för friluftslivet, förutsatt att grotskörden inte leder till körskador.

Stubbskörd kan uppfattas som dramatiskt innan stubbarna har samlats ihop. Studier av människors upplevelser visar att de knappast kan se någon skillnad på ett stubbskördat och icke stubbskördat hygge efter tio år. Spåren efter stubbskörd motsvarar ungefär den störning som markberedning ger upphov till.