Planera för vatten

Här är de viktigaste råden för en bra och långsiktig planering för hänsyn till vatten. 

Prioritera utpekade vattenmiljöer

Värdefulla sötvattensmiljöer har pekats ut i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. De utpekade miljöerna finns i en karttjänst på Havs- och vattenmyndigheten. Många enskilda länsstyrelser har förteckningar på sina hemsidor. Rådgör gärna med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen om lämpliga åtgärder eftersom miljöerna har olika värden.

Prioritera små vattendrag och avrinningsområden

Hänsynen till övriga, ej utpekade vatten ska tas lokalt, på varje objekt. Det är i små vattendrag (bäckar och mindre åar) och små avrinningsområden som hänsynsåtgärderna ger störst positiv effekt.

Planera långsiktigt

Planera för en omloppstid eller mer för fastigheten, dvs. minst från planta till slutavverkning. Det minskar kostnaderna för olika miljöåtgärder och gör hänsynen effektivare. Använd de planeringsverktyg som redan finns, t.ex. skogsbruksplanen. Markera vattnen, erosionskänslig mark, möjliga platser för överfart, behov av tekniska hjälpmedel m.m. och skriv in lämpliga hänsynsåtgärder. Med tydliga mål för både skogen och vattnen har skogsägaren en god grund att stå på vid kontakter med entreprenörer, maskinförare och myndigheter.

Skapa skyddszoner närmast alla vattendrag och sjöar

Hindra direkt tillförsel av slam och oönskade kemikalier till ytvattnen genom att skapa skyddszoner närmast alla vattendrag, sjöar och våtmarker. I skyddszonen är det särskilt viktigt att undvika markskador, lagring av virke, skogsgödsling, askåterföring och hantering av bekämpningsmedel och oljeprodukter. Trädfria skyddszoner ger inte samma skydd för de vattenlevande organismerna som trädbevuxna skyddszoner. De kan ändå ge goda ekologiska effekter genom minskad transport av partiklar och kemikalier.

"Skyddszoner med träd och buskar ska lämnas kvar vid skötsel av skog i sådan utsträckning som behövs av hänsyn till växt- och djurliv, vattenkvalitet, kulturmiljö, kulturlämningar och landskapsbild." (ur Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen, SKSFS 2011:7).

Planera för avrinningsområden 

Planera vattenhänsynen med utgångspunkt från avrinningsområden. Detta kräver samordning, eftersom ägogränserna sällan följer vattendelarna. Det är lättare att planera för stora sammanhängande arealer än för små fastigheter med många grannar.

Att planera för avrinningsområden innebär att man:

• utgår från hur vattnet rör sig i landskapet och hur vattenkvaliteten påverkas nedströms, t.ex. vid planering av skogsbilvägar, skyddsdiken och dikesrensning.
• identifierar värdefulla vatten, t.ex. vattentäkter och de vattenmiljöer som myndigheterna pekat ut.
• inser att det kan krävas extra hänsyn även längs mindre värdefulla vattendrag. De kan påverka mer värdefulla vatten nedströms.
• tidigt bestämmer var det ska finnas träd i skyddszonen längs vattendrag och sjöar. Då kan man påverka trädslagssammansättningen vid röjning och gallring.

Filmen Spårlös - om planering vid avverkning

Här får du tips om hur du kan planera körstråken och bygga kavelbroar eller risa i blöta passager. I filmen får du möta entreprenörer, förare och planerare som ger sina tips för en bra planering. Se hela filmen.