Dikning och dikesrensning

Skilj på nydikning, dikesrensning och skyddsdikning

Nydikning för virkesproduktion syftar till att permanent sänka grundvattennivån. Åtgärden är tillståndspliktig i norra Sverige. I södra Sverige råder i princip förbud mot nydikning men det går att söka dispens.

Ett dike måste också underhållas (rensas) ibland för att fungera. Dikesrensning är tillåten så länge diket inte blir djupare än när det anlades, men ska under vissa förhållanden anmälas för samråd till Skogsstyrelsen (enligt 12 kap 6 § miljöbalken) - se nedan. Om diket har växt igen och omgivande mark åter försumpats så att ett "nytt naturtillstånd" uppstått, jämfört med förhållandena efter den ursprungliga dikningen, måste man ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen för markavvattning. 

Skyddsdikning är en tillfällig dräneringsåtgärd som görs för att förbättra förutsättningarna för föryngring på hyggen med högt grundvatten. Man ska i förväg anmäla detta till Skogsstyrelsen. Ett skyddsdike är normalt 30-50 cm djupt. Tanken är att skyddsdikets dräneringsförmåga ska ha upphört när avdunstningen från ungskogen motverkar försumpningen. Skyddsdiken ska inte rensas.

Risker med markavvattning

• Alla markavvattningsåtgärder ökar transporten av slam. Det kan försämra vattenorganismernas livsmiljö nedströms. Hur vattenorganismerna påverkas beror på åtgärdens omfattning, jordarten, avrinningen och artsammansättningen i vattendrag nedströms.
• Alla markavvattningsåtgärder påverkar vattenkvaliteten. Dikning leder vanligen till högre utlakning av kväve och fosfor, minskade humushalter och högre pH-värden i det avrinnande vattnet. Det påverkar livsmiljön för de vattenlevande organismerna.
• Rensning av dikessystem på torvmark påverkar vattenmiljön nedströms.
• Rensning av dikade avsnitt i naturliga vattendrag innebär en kraftig negativ påverkan på de vattenlevande organismerna. Rensningen ger kraftiga effekter både i dikesavsnittet och nedströms pga. slamtransporten. Man gräver bort organismerna från det rensade avsnittet och tar bort bottenmaterial, död ved och stenar som är viktiga för organismerna. Artsammansättningen av smådjur och eventuell fisk förändras. Om kantvegetationen avverkas vid rensningen minskar beskuggningen och tillgången på föda.
• Nydikning motverkar höga flödestoppar i nedströms belägna vattendrag. När hela marken är mättad med vatten kan nederbörden eventuellt dräneras snabbare i dikade områden än i odikade.

Visa hänsyn och skapa vattenfilter

Hänsyn måste tas till vattenpåverkan oavsett om det handlar om nydikning, dikesrensning eller skyddsdikning.

Sträva efter att minska slamtransporten vid alla markavvattningsåtgärder. Dikesvattnet bör inte ledas direkt ut i vattendrag eller sjöar. Åtgärder som kan minska slamtransporten är att skapa sedimentationsbassänger, slamgropar, filter och att leda vattnet över eller genom mark (översilning).

På skogsstyrelsen.se kan du läsa mer om slamgropar.

Ett grävt dike bör aldrig leda direkt ut i ett naturligt vattendrag. I stället kan det avslutas innan så att en viss dränering tillåts genom markprofilen för att undvika slamtransporter och i viss mån näringsläckage. Illustration Rose-Marie Rytter.

Målbilder för dikesrensning och skyddsdikning

Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn innehåller sedan 2019 också dikesrensning och skyddsdikning. Målbilderna är en vägledning som bygger på praktisk erfarenhet, kunskap och forskningsrön. Några punkter som tas upp är bland annat:

Dikesrensning

• Dikesrensning utförs enbart där bibehållen trädtillväxt kan förväntas.
• Dikessträckor med bäckliknande strukturer samt dikesstreckor genom värdefulla sumpskogar och andra värdefulla våtmarksmiljöer lämnas orensade.
• Slamtransport förhindras till sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker.

Skyddsdikning

• Skyddsdikning utförs bara efter noggrann planering avseende produktionsnytta och utförande.
• Avsluta skyddsdikena med god marginal innan de når sjöar och vattendrag.
• Skyddsdika inte i eller invid mark som är blöt redan före avverkning.

Ladda ner målbilderna med länkarna nedan.

Samråd om dikesrensning

I Skogsstyrelsens författningssamling SKSFS 2013:3 anges under vilka omständigheter dikesrensning ska anmälas för samråd:

5 § Dikesrensning som kan ha en tydlig negativ påverkan på sjöar och vattendrag eller som utförs i eller i anslutning till områden med höga naturvärden eller rens- ning av diken med inslag av långtgående igenväxning men där ett nytt naturtill- stånd ännu inte har inträtt ska anmälas för samråd.

Exempel på anmälningspliktig dikesrensning är:

• Rensning av diken som direkt mynnar ut i sjöar eller vattendrag.
• Rensning av diken där risken för transport av partiklar till sjöar och vattendrag är uppenbar, exempelvis på objekt med hög andel lätteroderade jordar eller hög andel torvmark.
• Rensning av diken som direkt berör eller ligger i anslutning till ett sådant skogsområde som omfattas av 4 § föreskrifterna.
• Rensning av diken i eller i anslutning till värdefulla våtmarksmiljöer där naturvärdena är beroende av de hydrologiska förhållandena.

Den sammanlagda längden på de diken som ska rensas ska anges. Av anmälan ska framgå var dikessystemet mynnar ut och hur dikesrensningen avses att utföras. Alla de diken som ska rensas ska anges på den karta som ska åtfölja anmälan.

Filmer om dikning och dikesrensning

Två filmer om dikesrensning från projektet Kraftsalimg Skog, 2008.