Kunskap Direkt arkiv

Kunskap Direkt har en historia sedan 1999. Här har vi samlat utdrag ur innehållet. Dessutom kan du ladda ner pdf-filer av (nästan) allt innehåll i Kunskap Direkt.

Hur såg gamla Kunskap Direkt ut? I web.archive.org kan du se hur sajten såg ut vid olika tidpunkter. De sparade sidorna är inte fullständiga men ger en bild av hur sajten har utvecklats.

I arbetsrapporten Vem besöker Kunskap Direkt och vad tycker de? har vi också gjort en historisk beskrivning av framväxten och vilka olika tester och undersökningar vi har gjort under tiden. Historiken i den sträcker sig fram till 2012. 

Några nyckelår för Kunskap Direkt

1999 - Skötsel av björk, asp och al

Det första kunskapssystemet för skötsel av lövskog på internet. Långt ifrån alla skogsägare hade internet, men det var definitivt framtiden. Det spådde i alla fall Skogforsk, och de fick ju rätt. LRF Skogsägarna stöttade satsningen helhjärtat. Ett första förslag till namn på servicen var "Hjälp direkt", innan namnet "Kunskap Direkt" mejslades fram. I Resultatnumret kan vi också se att Skogforsk förutspådde att "Framtiden är mobil".

Läs mer i:

Kunskap Direkt skötsel av björk, asp och al

1999, första modulen.

2000-2001 - Röjning och Gallring

Kunskapssystemet, som ännu kallades bara Kunskapssystem för skogsägare, byggdes på med moduler för röjning och gallring. Nu var Skogsstyrelsen också med på tåget. LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen har därefter varit trogna partners till Kunskap Direkt.

De första verktygen programmerades, Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial (som senare skulle bli Plantval).

Kunskap Direkt Röjning år 2000

Modulen om Röjning lanserades år 2000.

2002-2003 Föryngring, Slutavverkning och Kunskap Direkt

Under 2002-2003 producerades moduler om föryngring och slutavverkning. Nu var kretsloppet slutet och när allt sattes samman i ett skal var Kunskap Direkt fött.

Läs mer i: 

Kunskap Direkt 2004

Kunskap Direkt som det såg ut i början av 2004.

2004-2014 Nya moduler lanseras löpande och utseendet förändras

Med bidrag från olika forskningsfonder och stöd från branschen kunde nya moduler lanseras, ibland nästan årligen. Parallellt programmerades nya beräkningsverktyg. Röjningsanalys och Val av skogsodlingsmaterial följdes av Plantval, Gödslingskalkyl, Frostrisk, Beståndsval, Rotröta och många andra, idag över 50 verktyg.

Några större moduler som producerades var: Vägar (2004), Ädelöv (2006), Skogens kulturarv (2008), Skoglig grundkurs (2008), Kraftsamling Skog (2008, senare omgjord till Tillväxthöjande åtgärder), Skogsbruk och vatten (2009), Skogsbränsle (2009), Naturhänsyn (2013) och Hyggesfritt skogsbruk (2014). 

Läs mer i:

Kunskap Direkt 2008

Kunskap Direkt 2008.

Kunskap Direkt 2009

Kunskap Direkt 2009.

2016 Kunskap Direkt blir Skogskunskap

Efter några år med ytterligare en ny design flyttade Kunskap Direkt in i sitt nya skal 2016 och bytte samtidigt namn till Skogskunskap, ett namn som sammanfattar väl vad det handlar om. Från november 2016 har kunskapssystemet blivit responsivt, det vill säga att det anpassar sig till alla olika skärmar, från mobiler till surfplattor till datorer. Den nya designen gör också att Skogskunskap blir lättare att navigera och överblicka. Längre artiklar, mera samlat för ett ämnesområde, och mycket mindre av klickande och "häftiga" lageröppningar som var populära i internets barndom.

Kunskap Direkt 2013

Så här såg Kunskap Direkt ut 2013, en design som behölls tills nya Skogskunskap lanserades 28 november 2016.

Skogskunskap 2016

Skogskunskap 2016.

Innehållet i Kunskap Direkt som pdf-filer

Här har vi sparat innehållet i gamla Kunskap Direkt, åtminstone en stor del av det. Filerna visar hur Kunskap Direkt såg ut i juni 2016.

Totalt 1349 sidor i pdf-filerna

Senast korrigerad: 2016-11-28
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)


SENASTE KOMMENTARER
Eken i Sverige
Vi har en livskraftig ek på vår tomt i norra Västerbotten, 35 km riktning väster från Skellefteå. Den lilla plantan tog söderifrån, riktning väster om Gävle. Den har så fin grönska med stora blad. Planterades ca 1995... /Ingen Dalaälv syns ännu:-))/
Virkespriser

Hej Anders! Vi kan tyvärr inte svara på den frågan. Skogskunskap är bara en faktaförmedlare. Ett tips är att söka info hos branschmedia och diverse branschanalytiker.

Virkespriser
Av nyfikenhet. Vilka faktorer driver virkespriserna uppåt när byggbranschen i princip legat i respirator under 2 år?
Volymmått

Hej!
Det finns komplicerade biomassafunktioner som gör dessa beräkningar i t.ex. analyser av kolbalanser. En ofta citerad är Lars-Gunnar Marklunds funktioner från 1988 (Marklund, 1988. Biomass functions pine, spruce and birch in Sweden. Report 45. Department of Forest Survey. Swedish University of Agricultural Sciences. ISBN 91-576-3524-2) och även Petersson 1999 (Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige). Funktionerna fungerar inte perfekt för ungskog så där får man tillgripa andra källor. Vill man ha ett hum om biomassa i stam, grenar, barr och stubbe kan man dock titta på denna sida och det diagram som visar hur fördelningen påverkas av trädens storlek:

Trädets biomassa och energi 

Volymmått
Hur gör man för att beräkna hela trädets volym dvs få med biomassan även i rötter och grenar?
Lind (Tilia spp.)
Har nyligen besökt en trädgård i Broberg (Lysekils kommun) där det fanns 4 stora bohuslindar , ( ca 30 år gamla). Fråga: Enbart två av dem fick sk näsor och så har det sett ut sedan de planterades. Hur förklarar man det? Könsskillnad?
Lagen och gallring

Hej Malin!
Det är nog bäst om du kollar det direkt med Skogsstyrelsen, eftersom det är från deras föreskrifter vi har hämtat diagrammet.

Lagen och gallring
Hejsan, Jag skriver ett kandidatarbete om hyggesfritt skogsbruk och undrar om det är okej att använda sig av diagramet i mitt arbete? Hälsningar Malin
Granbarkborre
Det vore väldigt trevligt om det ändå togs upp möjligheten, för åtminstone vissa fastigheter, att komplettera "sök och plock" med användande av utbildade specialsökhundar inriktade på granbarkborre. Tidsvinsten är mycket stor och träffsäkerheten är betydligt större än vid eget sök :)
Björk (Betula spp.)

Hur mycket dricker en fullvuxen björk under året?

Gallring för självverksamma

Hej Emil,
Vi använder samma definition som Skogsstyrelsen:
Självverksamhet innebär skogsarbete på egen mark som utförs av skogsägarna, familjemedlemmar eller av ägaren fast eller tillfälligt anställd personal (ej entreprenörer). Småskaligt skogsbruk innebär markägande mellan 5 och 5000 hektar.

Gallring för självverksamma
Hej. Det står ibland småskalig skogsbrukare och självverksam. Vart är den ungefärliga gränsen som går för detta? Jag ser mig själv som liten på mina 30 ha men ni kanske menar allt under 100 eller ännu mer när ni pratar om småskaligt?
Björk (Betula spp.)

Hej Claes!
Slutavverkning ökar generellt avrinningen under ett antal år men vi kan inte bedöma hur detta påverkar vattenförhållandena i enskilda fall. För ytterligare information, besök gärna dessa sidor:
Slutavverkning – problem
Slutavverkning – åtgärder

Björk (Betula spp.)

Markägaren har fällt skog i ett område. Nu säger stugägare att deras sommarstugor fylls med vårvatten som inte tidigare har skett. Kan det bero på skogsavverkning?

Kostnad för vägunderhåll

Hej Lars!
Hur ni ska indexera för att ta höjd för framtidens inflation och kostnadshöjningar är svårt att ge råd om.

Det vi vet är att från januari 2011 och fram till januari 2023 har de årliga kostnadsförändringarna varierat mellan -0,8 % (2015) till +13,0 % (2023). Medelförändring av entreprenadkostnaderna inom väg har under perioden 2011–2023 varit +3,4 %. Källa: entreprenadindex.se.

Entreprenadindex visar på kostnadsminskningar under januari och februari 2024, men hur året blir är för tidigt att uttala sig om.

Kostnad för vägunderhåll
Hej, vi tar ut en andelsavgift för vägskötsel i vägsamfälligheten. Hur kan vi indexera kostnaden på lämpligt sätt för att ta höjd för inflation och kostnadsökning för vägskötsel (entreprenad)?
Rödek (Quercus rubra)
Inhandlat en meterlång rödeks bräda på Slöjddetaljer. Ett vackert träslag, ska bli ett par klockor samt några ljusstakar.
Vändplatser
Funderade på kostnaderna för de olika vänd-möjligheterna. Om man antar att kostnaden är samma för 1m^2 i alla fallen så är det ju ett som är mycket dyrare än de övriga. Y- och T-fickan är mindre än halva vändplanens arean.
Gödsling av skogen

Hej Ville,
Med skogsgödsling avses gödsling med kväve (N), framför allt Skog-CAN som är det vanligaste gödselmedlet. Gödsling med motsvarande 150 kg N/ha. Eftersom kväve är det mineralnäringsämne som det råder brist på finns i de flesta fall ingen anledning att gödsla med något annat.

Även askåterföring är tillståndspliktigt (Askåterföring - Skogsstyrelsen), så vår gissning är att alla typer av tillsatser till skogen borde vara tillståndspliktiga. Men för att få ett säkert svar är vårt råd att du tar kontakt med Skogsstyrelsen. 

Gödsling av skogen

Hej!
Skogsstyrelsen skriver att det krävs samråd för att gödsla med kväve, och här kommer min fråga. Gäller samrådsanmälan för gödsling endast när det handlar om kväve eller är det alla typer av gödsel? På Skogsstyrelsen står det endast om gödsling med kväve, därför undrar jag vad som gäller med andra typer av gödsel. Finns många olika typer av gödsel idag som inte enbart innehåller kväve utan annat också. Vad jag menar med andra typer av gödsel är exempelvis dom som finns i butiker för privatpersoner, dom innehåller en väldigt låg andel kväve. Vad gäller exempelvis för gödsling om man använder sig utav trädgårdsgödsel, krävs samråd då också eller är det enbart med kvävegödsel? Bifogar Skogsstyrelsens hemsida om gödsling och samråd där jag har fått min information: https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/godsling/att-godsla/