Ordlista

Mått på stockar som tillåter en variation i längd mellan en bestämt min- och maxlängd.

Växtrester som fallit ner på marken såsom barr, löv och kvistar.

Fasta kostnader utgörs av kapitalkostnad och andra kostnader som inte direkt påverkas av hur mycket till exempel en maskin används. Jämför rörliga kostnader som påverkas av till exempel bränsleförbrukning eller arbetade timmar.

Virkets volym anges i kubikmeter (m³). Det finns många olika volymmått. Kubikmeter fast mått (fastkubikmeter) avser den verkliga volymen virke utan luft. Måttet kan vara med (m³fpb) eller utan bark (m³fub). Andra mått är kubikmeter travat virke (m³t), kubikmeter toppmätt (m³to), skogskubikmeter (m³sk) och kubikmeter stjälpt (m³s, som används för flis).

Mark med häll eller mineraljord inom 30 cm under markytan. Huvuddelen av Sveriges skogsmark är fastmark.

Rötskadad ved där hållfastheten ännu inte minskat påtagligt. Vid tryck med kantigt hårt föremål gör faströta samma motstånd som intilliggande frisk ved i ofruset tillstånd.

Hjortdjurs (till exempel älg, rådjur och ren) benägenhet att skrubba hornen mot träd och buskar för att avlägsna hud eller markera revir. Kan medföra så kallade fejningsskador på träd.

Extra kådrikt ved hos tall. Fetved kan ha uppstått av till exempel törskatesvamp, blixtnedslag, skogsbrand eller genom att man barkar tallar på rot (katning). Fetved räknas ibland som ett virkesfel som sänker värdet på den sågade varan, men fetved är också en möjlighet eftersom den mer tjärhaltiga veden har hög beständighet mot röta.

Skog nedanför skogsgränsen i fjällkedjan eller i mer låglänt terräng nära polcirkeln. Den fjällnära skogen är ett i stort sett sammanhängande skogsbälte från Dalarna till Norrbotten, huvudsakligen ovanför den tidigare skogsodlingsgränsen. Den nuvarande gränsen fastställdes av Skogsstyrelsen 1991. Ovanför gränsen finns en stor andel gamla skogar och skogar med höga naturvärden, som dessutom är viktiga för renbetet. I fjällnära skog krävs tillstånd för föryngringsavverkning och fjällskogsblädning, dock ej för röjning eller gallring. 

Gräns för fjällnära skog från rapporten Uppföljning av miljötillståndet i skog baserat på Riksskogstaxeringen, Länsstyrelsens rapportserie 3/2011. 

Manuell igenfyllning av hål och gropar (potthål) som kan bildas i grusvägar vid hög trafikering eller ihållande regn.

Sätt att bereda marken genom att fläckvis frilägga mineraljord för att underlätta och förbättra plantans eller fröets tillväxt, överlevnad och groning. Fläckmarkberedning utförs vanligen med hjälp av skogsmaskiner men kan även utföras manuellt med hackor.

Lämning efter människors verksamhet under forna tider, som exempelvis stenrösen, kolbottnar, torp, broar, fångstgropar och bronsåldersgravar. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen.

Anger kornstorlekar i millimeter i grus och annat vägbyggnadsmaterial.

Den lutning ner mot vägdiket som är närmast vägen. Synonymt med innerslänt.

De träd som man sparar för att i framtiden få ett virkesutbyte vid gallring eller slutavverkning.

Gallring utan tvingande regler, men normalt innebär det en gallring där de minsta träden tas ut och de bästa stammarna sparas.

Virke från stam där kvistarna har växt samman med någon del av den omgivande veden. Kvistarna var fortfarande levande när trädet avverkades.

Skogsskötselingrepp där intillstående träd eller plantor tas bort för att skapar fritt utrymme för trädens krona eller planta att utvecklas. Kan ge starkare rotsystem och kraftigare diametertillväxt.

Plats där det ofta uppstår frost. Exempel på frostlänta områden är dalar och  sänkor. Områden som saknar träd eller har gles vegetation är också mer utsatta för frost eftersom det inte finns något som hindrar den kalla luften från att sänka sig ner till marken.

En anläggning med utvalda (förädlade) kloner eller avkommor som sköts för att producera frön. Frö från fröplantager kallas ofta förädlat frö.

Träd som vid avverkningen lämnats kvar för att producera och sprida frön över den avverkade ytan, vilket ger en naturlig föryngring. Tall används ofta som fröträd.

Glest kvarställda träd vars syfte är att producera och sprida frön, vilket ger upphov till naturlig föryngring.

Forest Stewardship Council, internationell, oberoende medlemsorganisation som arbetar för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Bildat 1993. Många skogsföretag (och skogsägare) är certifierade och har åtagit sig att följa FSC:s standard.

Procentsats som visar hur mycket vatten det finns per kilo torrt trä (trä utan vatten). Räknas ut som (vikt före minus vikt efter torkning)/(vikt efter torkning).

Vid fällning av träd görs två typer av sågsnitt: riktskär och fällskär. Fällskäret är det snitt som fäller trädet. Det sågas när riktskäret är gjort, från motsatt sida av stammen.

Träds, plantors eller markberedningsfläckars medelavstånd och läge i förhållande till varandra. Till exempel innebär ett 2 m kvadratförband att plantorna (träden) i stort sett står i hörnen av en kvadrat med 2 m sida. Andra former är rektangelförband och triangelförband.

Samlingsnamn på döda djur- och växtdelar på och i marken som ännu inte förmultnat i någon nämnvärd grad.

Det översta skiktet i en markprofil. Består av döda djur- och växtdelar som ännu inte förmultnat i någon nämnvärd grad.

Väglager bestående av stenmaterial som utgör grunden i överbyggnaden (den övre delen av en vägkropp).

Träd som är betydligt högre och oftast även grövre än kringstående träd.

Avverkning där nästan alla äldre träd tas ut. En ny skogsgeneration tar därefter vid genom naturlig föryngring eller skogsodling. Kallas också slutavverkning.

Kostnaden för att anlägga ny skog. I föryngringskostnaden inräknas även omkostnader såsom planering och inventering etc.

Ett område där i stort sett alla träd fällts och en ny generation skog ska ta vid. Kallas även hygge eller kalhygge.