Ordlista

Virke av sådan dimension och i sådant skick att det ekonomiskt kan förädlas. Exempel på gagnvirke är timmer, massaved och kommersiella bränslesortiment.

Beståndsvårdande utglesning av skog där man tar tillvara på gagnvirket. När skogen blir mindre tät växer de kvarstående träden bättre.

Anger vilken typ av gallring som ska utföras. Den vanligaste formen är så kallad låggallring, där man tar bort de klenare stammarna och sparar de grövre stammarna. Vid höggallring gallras de grövsta träden i stället ut.

Tiden mellan två på varandra följande gallringar.

Gallringskvoten kan defineras på flera sätt. I Skogskunskap används kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet efter gallring. En annan variant är kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet före gallring.

Hjälpmedel i form av tabell eller diagram för att fatta beslut om när och hur gallringen (utglesningen av skogen) ska utföras.

Den intäkt man får av gallringen efter att alla kostnader såsom maskin-, löne- och försäljningskostnader har räknats in.

Plan för när och hur gallringarna ska utföras under skogens hela omloppstid.

Beskriver hur de kvarstående trädens tillväxt förändras efter utförd gallring.

En drygt halvmeter bred och decimetertjock rulle monterad på en bock av järnrör eller på en ställning. Gallningsrullen ger bra arbetshöjd vid trädhuggning med motorsåg och gör det lättare att rulla stammen till virkeshögen.

Mått på hur stor andel av skogen som tas ut vid gallring (utglesning av skogen). Anges som hur stor andel av grundyta, volym eller stamantal som tagits ut. Vanligast är andel av grundytan.

Uppföljning av gallringen avseende uttag, skador, mm.

Beskriver hur stort uttag som kan göras vid gallringen för att beståndet ska utvecklas väl. Vid alltför stort gallringsuttag påverkas tillväxten negativt. Skogsvårdslagen sätter gränser för hur lågt virkesförrådet tillåts vara vid en given medelhöjd.

Gammelskog, eller gammal skog, har ingen enhetlig definition. I miljömålet Levande skogar räknas skog med en medelålder över 120 år som gammal i södra Sverige. I norra Sverige (Värmland, Örebro län, Dalarna och Norrland) är gränsen 140 år. I en skog med denna medelålder finns ofta många ännu äldre träd.

Läran om ärftlighet. Vid förädling av skogsträd spelar genetiken en central roll.

Mått på vilken hastighet man kan färdas på en väg som bland annat beror på hur skarpa svängarna är, lutning och vägytans jämnhet. Skogsbilvägar har geometrisk standard 1–4. Måttet ersätts mer och mer med indelning efter funktion, alltså vad vägen ska användas till.

Geografiskt informationssystem för att samla in, lagra, analysera och presentera information från exempelvis fält- eller satellitinventering av skog.

Global Navigation Satellite System, samlingsnamn för navigations- och positionsbestämningssystem. Möjliggör för användare på land, till sjöss och i luften att fastställa sin position och hastighet dygnet runt, var som helst i världen. De som idag har eller kommer att få global täckning är amerikanska Navstar Global Positioning System (GPS), ryska Glonass, europeiska Galileo och kinesiska Compass.

Global Positioning System. Det mest kända satellitbaserade navigeringssystemet, som utvecklats och drivs av USA:s försvarsdepartement. Används inom skogssektorn bland annat för skoglig planering i fält.

Barrträd som kan bli över 40 meter högt. Veden är gulvit och används exempelvis vid framställning av byggnadsvirke och pappersmassa. Granen (Picea abies) är vårt vanligaste trädslag (42 procent av den svenska skogen består av gran).

Ips typographus. Mörkbrun skalbagge som är den insekt som gör mest skada på våra granskogar. Angriper främst nyavverkade eller försvagade granar, men kan också ge sig på levande granar när den finns i väldigt stort antal.

Den lilla upphöjning (bula) på stammen där grenen/kvisten sitter fast i stammen.

På alla träd dör kvistarna och grenarna på den nedre delen av stammen när trädet blir äldre. Det kallas för naturlig grenrensning. Hur snabbt  grenrensningen sker beror bland annat på trädart och klimat.

Grenar som sitter på samma höjd runt trädens stam. Normalt bildar svenska träd ett grenvarv varje år, så genom att räkna grenvarven går det att uppskatta trädets ålder.

Den övre vinkeln mellan gren och stam. Mäts vanligen vid stammens utsida. Räta grenvinklar ger en bättre kvist i det sågade virket och därmed högre kvalitet.

Mått som beskriver hur marken tål överfarter med terränggående fordon. Anges i fem klasser, där jordart, fuktighet och armering vägs samman.

Det vatten som utgör vattenkretsloppets underjordiska del i naturen. Bildas när regn och snö sakta tränger ner genom marken och fyller hålrummen i jord och berg. Grundvatten är ofta så rent att det kan drickas direkt utan behandling.

Mått på träd satt i relation till grundytan, vilket ger grövre träd större genomslag än klena träd. Vanliga mått är grundytevägd medeldiameter eller grundytevägd medelålder.

Mått på trädens medeldiameter i ett skogsområde. Beräknas genom att multiplicera grundytan för varje träd med diametern och lägga ihop värdena. Summan delas sedan med trädens sammanlagda grundyta.

Mått på trädens medelhöjd i ett skogsområde. Beräknas genom att multiplicera grundytan för varje träd med höjden och lägga ihop värdena. Summan delas sedan med trädens sammanlagda grundyta.

Mått på trädens medelålder i ett skogsområde. Beräknas genom att multiplicera grundytan för varje träd med åldern och lägga ihop värdena. Summan delas sedan med trädens sammanlagda grundyta.

Ojämnhet i ett skogsområde där en grupp träd står relativt tätt med en lucka till nästa grupp träd.

Den del av trädkronan som har levande, gröna kvistar.

Plantering i det färska riset direkt efter avverkning.

Stormen Gudrun eller Januaristormen 2005 var en kraftig orkan som drabbade norra Europa den 8 till 9 januari 2005. Stormen fällde uppskattningsvis cirka 75 miljoner kubikmeter skog i Sverige.

Mått på hur mycket gödsel (växtnäringsämnen) som tillförs marken på en viss yta. Anges vanligen som kilo per hektar vid kvävegödsling av skogsmark.

Tillförsel av näring till marken för att skogen ska växa bättre.