Ordlista

Område som har slutavverkats (även kallat föryngringsavverkats). De flesta träd har tagits ner och efter föryngring startar en ny skogsgeneration. Kalhygge kallas också föryngringsyta.

Åtgärd för att motverka försurning, där man tillför kalk för att höja skogsmarkens pH-värde.

Den ränta som används i nuvärdes- eller investeringskalkyler. Kalkylräntan uttrycker den förväntade/önskade förräntningen på en investering.

Successiv avverkning där träden avverkas i smala, intilliggande korridorer, som sedan breddas åt det ena eller båda hållen tills hela skogen avverkats. I de avverkade remsorna kan naturlig föryngring uppstå efter insådd från kantträden.

Gränsområde mellan olika naturtyper såsom platsen mellan skog och öppen mark (skogsbryn) och platsen mellan mark och vattendrag.

Positivt laddade atomer eller molekyler som binds till negativa laddningar i marken.

Redskap för att mäta trädstammars diameter. Ser ut som en typ av enklare skjutmått. Kallas i elektroniskt utförande för Dataklave.

Virke med klenare diameter än de minimimått som satts upp för gagnvirke. Används oftast som skogsenergi eller brännved i hushåll.

Innebör att fröna mognar och släpper från frökapseln (kotten, klänget). Begreppet används även vid klängning för fröproduktion i industriell skala. Tidpunkten för naturlig klängning varierar mellan olika trädslag. Se Fröår.

Svampsjukdom (Melampsora pinitorqu) som angriper skotten på yngre tallar, vilket ger deformerade grenar och stammar och sämre tillväxt. Svampen värdväxlar mellan tall och asp, det vill säga behöver båda arterna för att utvecklas och förökas.

Lämning efter kolmila (anordning för träkolsframställning).

En anordning uppbyggd lite som en pyramid där ved rests och ställts ihop och sedan täckts med granris och jord. Veden täcks för att det inte ska komma in så mycket syre när milan brinner. När veden "brinner" med underskott på syre bildas kol. Träkol användes bland annat för att smälta järnmalm.

Reservoar i naturen som långsiktigt binder koldioxid från atmosfären. Exempel på kolsänkor är skogar, kärr och hav.

Skogsområde som varit bevuxet av träd under lång tid och inte kalhuggits. Inga väsentliga trädslagsbyten får heller ha skett. Kontinuitetsskogar har vanligen höga naturvärden.

Dokument som beskriver överenskommelsen mellan säljare och köpare. Kontraktet specificerar villkoren för de tjänster som ska utföras och kan innehålla information om ytor för avverkning, skogsvårdstjänster m.m. Kontraktet är giltigt först när båda parter har undertecknat det.

Utglesning av skog genom att avverka stråk med regelbundna avstånd och låta skogen mellan stråken vara orörd.

Utglesning av ungskog genom att röja stråk med regelbundna avstånd och låta skogen mellan stråken vara orörd.

Mätning av en trädstams diameter två gånger för att få ett mer korrekt värde. Mätningarna görs vinkelrätt mot varandra med klave – ett redskap som ser ut som ett stort skjutmått. Korsklavning gör eftersom träd sällan är perfekt cirkelrunda.

Benämning på den fröbildande strukturen hos tall och gran m.fl. Kan jämföras med frukter på fruktträd, men där fröna sitter direkt bakom kottens fjäll.

Utglesning av skogen där de högsta träden tas bort. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara de grövsta träden. Gallringskvoten ligger mellan 0,9-1,1.

Beskriver trädkronors nivå relativt andra träd i beståndet.

Förlust av barr eller löv i trädens kronor. Kronutglesning kan vara ett tecken på någon form av skogsskada såsom luftföroreningar, insektsangrepp eller svampsjukdomar.

Ett av de sortiment som stammen uppdelas i vid avverkning. Kubb kapas i fasta längder och är sågbart. Reglar, limträ och emballagevirke är vanliga användningsområden.

Jord som omvandlats av människan. All odlad åkermark och mark som tidigare varit odlad är kulturjord. Kulturjord består av matjord, alv (den ursprungliga jorden) och underlag.

En 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningar.

Virke från skogen håller olika hög klass beroende på om det finns mycket kvist, svampangrepp, missfärgningar m.m. Det brukar kallas för virkeskvalitet.

Åtgärd för att styra utvecklingen av trädens egenskaper så att det framtida virket får så hög kvalitet och så högt värde som möjligt. Exempel på kvalitetsdaning är när ungskogen fått stå och trängas så att rotstockens kvistar blir klena.

Fel som drar ner värdet på timmerstocken, som till exempel kvist, svampangrepp och krokighet.

Utglesning av skog där träd som bedöms ha störst potential att få hög kvalitet sparas. Ingen hänsyn tas till trädens storlek eller hur fort de växer.

Gräns mellan två kvalitetsklasser i en trädstam eller stock. För att få ut så stort värde som möjligt är det viktigt att kapa stocken vid gränsen. En kvalitetsgräns som passeras innebär alltid förluster. Kvalitetsgränserna kan handla om att stocken blir smalare, får grövre kvistar eller en krök.

Utglesning av ungskog där de stammar som bedöms ha störst potential att få hög kvalitet sparas. Lämpar sig bäst där plantorna växer tätt.

Den lilla upphöjning (bula) på stammen där grenen/kvisten är fäst i stammen. Kvistkuddens biologiska syfte är att verka för snabb övervallning om kvisten bryts och innehåller även vissa typer av svampgifter för att förhindra svampinfektioner.

Process då döda grenar faller av på naturlig väg. Kvistrensningen kan skyndas på av snö och vind eller då kvistarna slås av när andra träd runtomkring avverkas.

Det allra viktigaste näringsämnet för växter. Mängden tillgängligt kväve (betecknas N) är en tillväxtbegränsande faktor i de flesta skogsmarker. Träd med kvävebrist har förkortade barr och skott och får ljusare eller gula barr Luften är rik på kväve men växterna kan inte tillgodogöra sig det på egen hand. Ett undantag är träd med kvävefixerande bakterier i rötterna, till exempel alar.

Den döda, inre delen av en stam. Kärnveden karaktäriseras av att den består av döda celler, är motståndskraftig mot röta och generellt är mörkare och hårdare än omgivande splintved. Kärnved bildas kontinuerligt genom omvandling av omgivande splintvedsceller allt eftersom trädet växer.

Myr/våtmark som får tillförsel av både grundvatten och vatten från omgivande marker. Kärr har förhållandevis högt pH och rik vegetation med lövbuskar och gräs. Jämför mosse.

Skador på mark och växande träd orsakade av skogsmaskiner. Skadorna uppkommer främst vid avverkning och markberedning.