Ordlista

Skogssådd där fröna sås i rader i fåran som bildats vid markberedningen.

Brant och blockrik bergssluttning. Rasbranter har ofta lämnats obrukade, eftersom det är svårt för skogsmaskiner att köra där. De kan hysa arter som inte finns i den övriga omgivningen.

Ved som bildas i lutande stammar för att räta upp trädets tillväxt. Utvecklas också på grenar för att kompensera den ökade belastning som uppstår när grenen växer.

Samlingsbegrepp för situationer och tillstånd som kännetecknas av vila och återhämtning i avkopplande miljöer. En skogspromenad kan till exempel betecknas som rekreation.

Skog som ofta besöks och som har stor betydelse som upplevelsemiljö för många människor. Ligger ofta i anslutning till tätorter och friluftsanläggningar.

Skogsbruk med syfte att tillvarata, förstärka och utveckla skogens värden ur rekreationshänseende.

Redskap som används för att bestämma grundytan i ett skogsområde. Grundytan är ett mått på summan av alla träds genomskärningssytor vid höjden 1,3 meter inom ett område med ytan en hektar.

Förmåga, hos exempelvis ekosystem, att återhämta sig eller motstå olika störningar eller förändringar.

Återkommande inventering av Sveriges skogar i syfte att beskriva deras tillstånd och förändringar. Riksskogstaxeringen är en del av Sveriges officiella statistik. Utförs av Sveriges lantbruksuniversitet.

Den kil som sågas ut med motorsågen för att trädet ska falla i önskad riktning. Riktskäret görs genom ett överskär och ett underskär. Det avgränsas mot fällskäret med en brytmån (gångjärnet där trädet bryts av).

Rödbrunt jordlager i podsol (en av de två dominerande jordmånerna i Sverige) som är rikt på salter. Järnsalter ger den rödbruna färgen.

Förtjockning av trädstammens nederdel. Bildas vanligen för att förbättra stammens stabilitet, men kan även bero på långt gången rotröta hos gran.

Den del av sidoroten som är ovan mark och i anslutning till trädstammen.

Skog som bjuds ut till försäljning stående, det vill säga innan den avverkats. Oftast bjuds posten ut till flera sågverk i ett anbudsförfarande. Den som lämnat det bud säljaren antar får sedan en avtalad tid på sig innan skogen måste vara avverkad, oftast ett par år.

Samlingsnamn för skador på träd som orsakas av vednedbrytande svampar. I Sverige är det oftast rottickan som orsakar rotröta. Granen drabbas mest, men även andra trädslag angrips.

Skott som växer ut från trädens rötter, förekommer bland annat hos asp och gråal.

Defekt som kan drabba plantor som drivits upp i för små krukor, där rötterna vuxit runt, runt i krukans botten. När trädet sedan planteras fortsätter rötterna att växa som om de vore i en kruka, vilket gör att trädet blir instabilt.

Den första stock som kapas till efter att trädet fällts, vilket är den del av stammen som suttit närmast roten. Andra stocktyper på en stam är mellanstock och toppstock.

Svamp som orsakar sjukdomen rotröta.

Veck mellan trädrötternas förlängning uppåt stammen.

Kvistade, kapade och i vissa fall också barkade stammar som inte har bearbetats ytterligare. Sågtimmer och massaved är exempel på vad rundvirke används till. Rundvirke kan också bli pålar och stolpar.

Äldre benämning för mår. Kännetecknas av att humusen (organiskt material som håller på att brytas ned) ligger som en matta ovanpå mineraljorden. Jämför med humusformen mull, där humus och mineraljord är blandat.

Rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus. Arter i listan bedöms som hotade (akut hotad, starkt hotad och sårbar) eller nära hotade. Arter där kunskapsbrist gör att de inte går att fastställa hotstatus ingår också i rödlistan. De flesta arter har statusen Livskraftig, och ingår då inte i den svenska rödlistan. Den internationella rödlistan upprättas av Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) och den svenska av Artdatabanken.

Utglesning av ungskog så att de bäst lämpade träden får möjlighet att växa och utvecklas. Vid röjning är trädstammarna så klena att de oftast lämnas kvar på marken eller möjligen tas ut som biobränsle.

Benämning på de betydande ytor med oröjda och eftersatta skogar som finns i Sverige. Arealen skog med röjningsbehov ökade drastiskt efter att röjningsplikten avskaffades 1994.

Utglesning av skog där både röjning och gallring utförs. Brukar göras i eftersatta skogar, där man inte hunnit med att röja i tid.

Stam som tas bort när skogen utglesas genom röjning.

Kostnad som har en direkt koppling till användningen av maskinen. Det kan till exempel vara reprationskostnader och drivmedel.

Hög av stenar som lagts upp för att skapa åkermark runt omkring, eller som markerar en väg, gräns eller en grav.