Ordlista

Träd som är mycket lägre än beståndets träd i övrigt och på grund av konkurrens från de större träden växer betydligt långsammare.

Träd som är betydligt yngre och även ofta lägre och klenare än den huvudsakliga skogen. Till underväxt räknas även småträd, buskar och större plantor som lyckats etablera sig.

Kallas också juvenilved. Den första ved som bildas hos barrträd, vanligen de innersta 10-20 årsringarna. Ungdomsveden skiljer sig från den mogna veden längre ut i stammen bland annat genom högre andel vårved, kortare fibrer och större fibrillvinkel. Den har också lägre densitet och större längsgående krympning än den mogna veden. En stor andel ungdomsved i stammen innebär problem för papperstillverkning och sågade varor. En planka med både ungdomsved och mogen ved får sämre hållfasthet och ökad risk för deformation.

Upplyftning av till exempel plantor och stenar ur marken till markytan. Beror på att vattnet i marken fryser (utvidgas) och tränger upp föremål som inte sitter riktigt fast.

Den markprocess där näringsämnen frigörs och transporteras längre ner i markprofilen eller med vatten i sidled. Kallas numera utlakning.

Jordmånshorisont nära markytan som urlakas på olika grundämnen genom kemisk vittring och vattentransport. Blekjord är exempel på en urlakningshorisont. De urlakade ämnena ansamlas i en så kallad anrikningshorisont. Kallas numera utlakningshorisont.

Skog som aldrig påverkats av mänsklig aktivitet. Karaktäristiskt för urskogar är gamla, grova träd och gott om döda träd och stammar som brutits ner i olika omfattning.