Bonitet - Skogshögskolans system
Detta verktyg hjälper dig att översätta ett ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans boniteringssystem. Bonitet är ett mått på tillväxten i m³sk per hektar och år under ideala förhållanden.
Tänk på att våra beräkningsverktyg bygger på modeller som är mer eller mindre grova förenklingar av verkligheten. Modellerna kommer aldrig att ge det sanna resultatet för ett enskilt skogsbestånd eftersom de inte kan väga in beståndets alla egenskaper. Däremot ger resultaten en bild av hur ett genomsnittligt bestånd av din typ ser ut eller beter sig.
Carl Vigren, doktorand skogstillväxt , Inst. f. Skogens Resurshushållning, SLU Umeå · 2024-02-19
På förekommen fråga @Johannes Båth. Densamma ställdes av mina kollegor som arbetar längre ifrån området än jag själv, varför jag kontrollerade det. Bakomliggande funktionerna kan du hitta i Hägglund, Björn (1981) Samband mellan ståndortsindex H100 och Bonitet för Tall och Gran i Sverige. HUGIN RAPPORT nr. 26. Notera att boniteten här avser volymmedeltillväxten vid dess kulmination, eller, om detta inte har skett vid 150 års ålder, därvid. Dessa funktionerna baserades på provyteutvecklingar som motsvarade fullslutna bestånd som alltså borde ta tillvara ytans produktionspotential. Utgångslägena utgjordes av funktioner som presenteras i samma rapport. Framskridningen använde funktioner från Ekö, P-M, Agestam, Eric. 1981. Prognoser baserade på provyteutveckling. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidsskrift 79 (1/2), s. 77-82. ISSN: 0371-2907. Eftersom värdena ansågs något höga för låga boniteter, tillämpades en reduktion (koefficienter F1, F2) som utgjorde upp till 20% för H100 =10 och sedan linjärt sjunker mot 0% för de högre boniteterna. Troligtvis handlar överskattningen om gränsmarkerna mellan myrmark och skogsmark, där underlagsmaterialet är baserat på provytor som bedöms falla på 'skogsmark', snarare än myrmark, vilket kan ha påföljden att tillväxtpotentialen här blir något överskattad. Funktionerna finns digitaliserade på min github i programmeringsspråket R: https://github.com/Silviculturalist/forester/blob/main/R/Hagglund_1981_si_to_bonitet.R Notera att stora förändringar i funktionsbiblioteket fortfarande pågår.
Rickard Åhlund · 2023-11-23
Svar från Skogskunskap · 2023-11-28
Hej!
Vi ska undersöka om vi kan ordna det.
Hälsningar,
Skogskunskap
Svar från Skogskunskap · 2023-12-01
Hej igen,
Nu har vi fått tag i de data som verktyget utgår ifrån. De finns tillgängliga på denna sida: Om bonitet – Skogshögskolans system
Du hittar även länk till sidan under rubriken Läs mer på denna sida.
Johannes Båth · 2023-03-29
Hej! Var kan jag hitta de bakomliggande formler som leder fram till boniteten, med utgångspunkt från de tre parametrar ni har i er räknesnurra här (Trädslag, område och Ståndortsindex)?
Svar från Skogskunskap · 2023-03-31
Hej Johannes,
Det är inga bakomliggande formler utan verktyget utgår från tabellvärden i Skogshögskolans boniteringssystem (häftet Bonitering: diagram och tabeller).
Maria Kyrkander · 2022-11-08
Svar från Skogskunskap · 2022-11-08
Hej Maria, För gran och tall finns ett val mellan olika områden (olika för tall och gran), men om du väljer något av lövträden och contorta är det samma för hela Sverige. Det beror på underlaget som bonitetssiffrorna kommer ifrån, där det inte är uppdelat på annat sätt (Skogshögskolans handledning om bonitering). / Hälsningar Skogskunskap
Jocke · 2022-01-24
Svar från Skogskunskap · 2022-01-25
Hej Jocke, självklart har bergarten stor påverkan på boniteten. Vi har lättvittrade och näringsrika bergarter som kalksten och grönstenar som innehåller mycket kalcium och magnesium, och dessa är ofta förknippade med hög bonitet. I andra änden hittar vi sandsten och kvartsit som är svårvittrade och ofta förknippas med låg bonitet. Redaktören är inte geolog men jag gissar att dina skiffrar ligger på den övre halvan vad gäller vittring och näringsutbud, bättre än granit, så det borde ge god bonitet. Sen har vi problemet att berggrunden på en plats kanske inte alltid avspeglar jordmånen eftersom mineralmassor har flyttats med inlandsisen. / Skogskunskap
Marie Andersson · 2021-01-26
Svar från Skogskunskap · 2021-01-26
Linnéa · 2020-09-21
Svar från Skogskunskap · 2020-09-21
Jan · 2019-09-25
Svar från Skogskunskap · 2019-09-25
Martin · 2019-04-08
Svar från Skogskunskap · 2019-04-08
Svar från Skogskunskap · 2019-04-09