Om Ståndortsindex

Här beskriver vi bakgrunden till verktyget Ståndortsindex.

Tidigare användes höjdutvecklingskurvor framtagna på 1970-talet. De utgör bland annat en central del i Skogshögskolans boniteringssystem. Kurvorna har därefter förbättrats i takt med att det tillkommit nya data och bättre matematiska modeller. Från att tidigare ha byggt på avläsning i diagram finns nu funktioner som direkt räknar ut ståndortsindex när vi vet en ålder och övre höjd i beståndet. Det finns också funktioner för betydligt fler trädslag än gran, tall och björk. Funktionerna finns presenterade i Fakta Skog nr 14, 2013:

Johansson, U., Ekö, P M., Elfving, B., Johansson, T. & Nilsson, U. 2013. Nya höjdutvecklingskurvor för bonitering. Sveriges lantbruksuniversitet, Fakta Skog 14, 2013. 6 sid.

Funktionerna bygger i sin tur på ett flertal enskilda vetenskapliga verk, vilka refereras i faktabladet.

Höjdutvecklingskurvor för gran, tall, lärk, bok, ek och björk i FaktaSkog nr 14, 2013.

Verktyget har också kompletterats med nya funktioner för contortatall:

Liziniewicz, M., Nilsson, U., Agestam, E., Ekö, P M. & Elfving, B. 2016. A site index model for lodgepole pine (Pinus contorta Dougl. Var. latifolia) in northern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 31, 583-591.

Valbar referensålder

Normalt används referensåldern 100 år för gran, tall och contortatall (H100). Ett ståndortsindex T24 betyder till exempel att de grövsta tallarna blir 24 meter höga på 100 år (i ett idealt bestånd). Nu går det att justera referensåldern. För lövträd användes tidigare ofta 40 och 50 år. Även här är referensåldern valbar, men det vanliga är att använda 50 år för snabbväxande löv.

Funktioner för flera trädslag

Dessa trädslag finns med i verktyget:

• Gran
• Tall
• Contorta
• Lärk
• Björk
• Asp
• Hybridasp
• Poppel
• Gråal
• Klibbal
• Bok
• Ek