Om Gödslingskalkyl

Verktyget har tagits fram med ekonomiskt stöd från Formas. Beräkningarna bygger på Skogforsks s.k. prognosfunktioner för gödsling och beräkningsverktyget Beståndsval (sammanställt av Rune Ollas i samråd med forskare från Skogforsk). Dessa har sedan kombinerats med ekonomiska samband så att mer kompletta analyser över skogsgödslingens lönsamhet kunnat göras. 

Huvudansvarig forskare och kontaktperson för Gödslingskalkyl är Staffan Jacobson, tidigare anställd på Skogforsk.

Indata

För att det ska vara meningsfullt att mata in uppgifter om de egna bestånden ska du ha så bra och aktuella uppgifter som möjligt. Är beståndsdata osäkra så blir resultatet också osäkert.

För de egna bestånden behövs följande uppgifter:

• Län
• Latitud
• Höjd över havet
• Ståndortsindex
• Ålder
• Virkesförråd (m³sk/ha)
• Trädslagsblandning (TGB, 10-delar)
• Medeldiameter (grundytevägd)
• Bedömd kvalitet
• Planerad slutavverkningsålder
• Gödslingskostnad
• Gödselgiva
• Spridningsmetod
• Kalkylränta

Du kan också ändra vissa grunddata: virkespriser, toppdiameter för timmer respektive massaved, om massaveden mäts som fallande längd eller i 3-meterssektioner, rötandel hos gran, nedklassad timmerandel hos tall, transportavstånd för skotare, kostnad för skotare och skördare, andel kvarstående träd efter avverkning, antal underväxtstammar.

En modell av verkligheten

Gödslingskalkyl ger en förenklad bild av verkligheten. Den bygger på empiriska modeller som baseras på erfarenheter från verkligheten. För att modellerna ska vara generella, passa för många beståndstyper och landsdelar så måste de också vara förenklade. En modell ger aldrig en sann bild av verkligheten i det enskilda fallet Det kan finnas fall när Gödslingskalkyl ger mer missvisande resultat, t.ex. för stamtäta, ogallrade bestånd, eller bestånd med hög kvalitet och höga värden. Eftersom Gödslingskalkyl består av flera modeller och funktioner som har satts samman så kommer vi att fortsätta att utveckla och förbättra verktyget.

Beräkningsflöde

Beräkningarna görs parallellt med respektive utan gödsling. Du anger data om ditt/dina bestånd och verktyget räknar ut tillväxt, virkesvärde, avverkningskostnad, rotnetto m.m efter 10 år.

Gödslingseffektens varaktighet

Tillväxteffekten efter skogsgödsling med 150 kg kväve/ha varar normalt i 6–11 år – förutsatt att man följer de s.k. sju baskraven. Kortast effekt ses i ung tallskog i södra Sverige, längst i gammal granskog på svag mark i norra Sverige. Dessa skillnader är en naturlig följd av att barren har olika livslängd. En tall i södra Sverige har en betydligt snabbare omsättning av sin barrmassa än en gran i norra Sverige.

Gödslingseffektens varaktighet - lathund:

Observera!

Detaljerade Resultat är beräknade 10 år efter gödsling, oberoende av angivet slutavverkningsår.

Stamfördelning och utbyte

Stammarna i beståndet delas upp på diameterklasser med hjälp av en s.k. Beta-fördelning. För varje diameterklass beräknas stamantal, grundyta, volym, höjd och formhöjd. Summa för alla diameterklasser samt medeltal för beståndet beräknas också.

Höjden beräknas med Söderbergs höjdfunktioner.

Med Ollas utbytesfunktioner, med hänsyn till diametergränser för timmer och massaved, görs en utbytesberäkning av antal kubikmeter timmer (m³to) och massaved (m³fub) i varje diameterklass. Stamfördelning och utbytesberäkning har så här långt gjorts oberoende av trädslag.

Med hänsyn till inmatad trädslagsfördelning görs en fördelning av stockar på trädslag. Rötskadat granvirke och skadat talltimmer värderas som barrmassaved.

Virkespriser och rotvärde

En prislista för massaved och timmer används för att beräkna rotvärdet i brutto per m³, trädslagsvis. Massavedpriserna samt sågtimmerpriserna per diameterklass kan justeras av användaren. Priset för grantimmer avser kvalitetsklass 2-3. Priset påverkas endast marginellt av skillnader i kvaliteten. För tall kan kvaliteten ha större betydelse för priset. Prislistan avser kvalitetsklass 4, d.v.s. en ganska låg kvalitet. Ju grövre stockarna är, desto större andel hamnar i bättre kvalitetsklasser. I beräkningen justeras priset därför med ett relativt värde som är högre för grövre timmerdimensioner. Användaren kan välja kvalitetsnivå på talltimret. Klassen "Mindre bra" innebär att allt timmer finns i klass 4, medan "Mycket bra" ger en större andel i bättre kvalitetsklasser. De relativa priserna bygger på Skogforsks egen statistik över kvalitetsutfallet i praktiska avverkningar (källa Johan J. Möller).

Användaren kan också skapa en ny timmerprislista enbart genom att ange värdet på en stock med 20 centimeters toppdiameter. En ny prislista genereras då enligt en kurva som tar hänsyn till hur priserna ändras med diametern. Kurvorna är olika för tall och gran och har konstruerats efter att ha jämfört ett stort antal prislistor. De kan dock skilja sig mycket från det verkliga prislistan i ett aktuellt fall. Användaren kan därför justera enskilda värden i prislistan. Som exempel kan olika prislistor hantera klentimmer eller övergrovt timmer på helt olika sätt.

Relativa priser för tallsågtimmer (faktorn multipliceras med priset i timmerprislistan) (här visas en del av de värden som används i beräkningen):

Avverkningskostnad

Avverkningskostnad i kronor per m³fub och per hektar beräknas för ett helmekaniserat system med engreppsskördare och skotare. Kostnaden beror främst på medelstammens volym och antalet uttagna stammar. Den påverkas också av hur många stammar som lämnas kvar, antalet underväxtstammar (som påverkar skördarens arbete), terrängtransportavståndet, och timkostnaden för skotning och avverkning. Fördelade samkostnader ingår också i beräkningen. Funktionerna för avverkningskostnad har tagits fram vid Skogforsk år 2004.

Rotnetto, tillväxt och framskrivning av beståndsdata

Rotnettot per m³ och per hektar beräknas som rotvärdet (brutto) minus avverkningskostnaden.

Beståndets tillväxt beräknas med hjälp av den s.k. Produktionsmallen (P-mallen). Indata i P-mallen är ståndortsindex, ålder, volym, trädslagsblandning och län. Utdata från beräkningen är tillväxt (m3sk) under två 5-årsperioder.

Dessa framskrivna beståndsdata används för att göra om beräkningarna enligt ovan för att få fram rotvärde och rotnetto år 10.

Ekonomiska beräkningar

Kalkylräntan (r) är det räntekrav som skogsägaren har på det kapital, lånat och eget, som han har placerat i sitt företag. Kalkylräntan är beroende av många olika faktorer, bl.a. inflation, prisutveckling och alternativränta.

Nuvärdet (e) är värdet idag, vid en viss given ränta, av en framtida intäkt eller kostnad. Att räkna med ränta bakåt i tiden kalas för diskontering. I dessa kalkyler beräknas den framtida merintäkten till följd av gödsling utfalla först vid slutavverkning. Diskonteringstiden blir därför skillnaden i år mellan angiven ingångsålder och angiven slutavverkningstidpunkt.
e = vinst x 1,0r ^-n

Internräntan (ir) kan användas för att ange om en viss investering (exv. gödsling) är lönsam eller ej. Investeringen är lönsam om internräntan är större än kalkylräntan. Detta är endast ett annat uttryck för att inbetalningarnas nuvärde är större än utbetalningarnas. När dessa är lika är kalkylräntan och internräntan också lika. Vid jämförelse mellan olika investeringsalternativ är det alternativ som har högst internränta mest lönsamt.

• ir = [merintäkt/kostnad]^1/n -1
• r = kalkylränta i hundradels procent
• n = den period i år som beräkningarna avser; dvs skillnaden i angiven slutavverkningsålder och beståndets ingångsålder
• e = nuvärde
• ir = är räntan i hundradels procent
• merintäkt = ökade intäkter (brutto) till följd av gödsling
• vinst = merintäkt minus kostnader
• kostnad = gödslingskostnad

Nuvärdet i Gödslingskalkyl

Den ”Vinst” som redovisas under Resultat är det nominella (ej räntebelastade) mervärdet av det framgödslade virket minus den nominella kostnaden för gödslingen. Den ”Vinst, diskonterad” som redovisas bygger på det diskonterade mervärdet av virket, tillbakaräknat från angiven tid för slutavverkning till gödslingstillfället. Från detta värde dras gödslingskostnaden (som ej diskonteras) för att få fram ”Vinst, diskonterad”.