Genväg till bättre skog

För att lyckas med din föryngring är det viktigt att de plantor du planterar har genetiska egenskaper som passar för din odlingslokal. De ska vara odlingssäkra och ge en skog som växer bra.

Idag erbjuder de flesta plantskolor genetiskt förädlade plantor, det vill säga plantor där fröet har odlats fram i en fröplantage. Förädlade plantor har högre tillväxt och är dessutom testade så att de har bra härdighet och kvalitet.

Dagens förädlade plantor ger skogar som växer 10 till 20 procent bättre än oförädlade plantor med lokalt ursprung ("ortens proveniens"). 

Det är oftast en marginell merkostnad att köpa förädlade plantor, så det handlar alltså om en ren vinst för dig som skogsägare. 

Förädlade plantor kan också förökas som sticklingar, en metod som fungerar bra för gran. På sikt kan du också köpa förädlade plantor som har förökats med somatisk embryogenes, som är en bioteknisk metod att skapa många kopior från ett frö.

Bättre tillväxt och kvalitet, och mindre skador med förädlat material

Skogsträdsförädlingen strävar efter att hela tiden förbättra olika egenskaper. Illustration Filip Hannerz.

Bättre tillväxt...

Dagens förädlade plantor växer 10–20 procent bättre än plantor från lokala skogsbestånd. I takt med att förädlingen fortsätter anläggs nya fröplantager som kommer att ge allt bättre frö. Redan nu kan du i begränsad omfattning köpa plantor med upp til 25 procent högre tillväxt än de lokala plantmaterialen. Tillgången kommer att öka framöver.

...och hur vet vi det?

Förädlarna kan sällan följa "sina" träd tills de är mogna för slutavverkning. I stället görs urval och mätningar i unga bestånd (2–4 meter höga). Det finns dock en del äldre försök som kan ge facit till hur väl förädlingen lyckades. Där visar det sig att skillnader i höjdtillväxt i ung ålder stämmer väl överens med skillnader i volymproduktion under en omloppstid.

I kärva klimatlägen, där många träd dör, spelar överlevnaden också en stor roll för volymproduktionen per hektar. Höjden x överlevnaden i ung ålder ger då en god skattning på arealproduktionen.

Bättre kvalitet

Redan de första plusträden valdes ut för bra kvalitet: raka stammar och smala kvistar med rät grenvinkel. När man jämför en förädlad och en oförädlad tall som är lika stora har den förädlade tallen bättre virkeskvalitet. Egenskaper som grengrovlek och densitet är dock beroende av trädens storlek och hur tätt de har stått. En förädlad tall som har stått i glest förband på en bördig mark kan vara både krokig och ha grova grenar. Men det beror på felaktig skötsel – inte på förädling.

För granen är kvistkvaliteten idag inte lika viktig som för tallen, däremot är densiteten en viktig faktor. Densiteten sjunker med högre tillväxt, men produktionen av fibrer är dock ändå högre för den förädlade granen.

Förädlarna strävar efter att förbättra kvaliteten genom att mäta densitet, rakhet och grenkaraktärer på de testade träden.

Motståndskraft mot skador

De förädlade träden har testats i fält under olika förhållanden där de har utsatts för frost, vinterkyla, insekter och svampar. Träd med dålig motståndskraft gallras därför bort i processen. I kärva klimatområden är risken för frysskador stor. Frystester görs på plantagefröpartier för att se var de passar bäst, så att de får så lite skador som möjligt.

Hos gran är vårfrostskador vanligt. Den förädlade granen är oftast mer senskjutande än den lokala beståndsgranen. Därför kan den undvika frostkador.

Uppföljningar efter skador i fält har visat att förädlade plantor klarar sig bättre mot skador av svampen Gremeniella, troligen genom att de är mer härdiga.