Skogsträdsförädling

Skogsträdsförädlingen i Sverige började i liten skala redan på 1930-talet. Under de första årtiondena valdes bra träd i skogen, så kallade plusträd. Dessa plusträd, som har kompletterats efterhand, utgör basen i den långsiktiga förädlingen i Sverige.

Kvistar från plusträden ympades på "vanliga" träd och ympträden, som blev genetiska kopior av plusträden, planterades ut i fröplantager och ymparkiv. Ympträden korsades med varandra och avkommorna planterades i fältförsök, så kallade avkommeprövningar.

I fältförsöken testas avkommornas vitalitet, tillväxt och virkeskvalitet. Det ger ett mått på hur bra de olika plusträden är som föräldrar – deras avelsvärde. Träd med höga avelsvärden kan sedan väljas ut till vidare förädling eller massförökning i fröplantager.

Den långsiktiga förädlingen kan beskrivas som ett cykliskt förlopp med de tre stegen fälttestning, urval och korsning av utvalda träd till en ny förädlingsgeneration. En cykel tar cirka 20-25 år, och för varje generation blir träden 10 procent bättre.

Så här går förädlingen till

Plusträdsurval

Ett stort antal plusträd av gran och tall valdes ut under 1940- och 50-talen. De har senare kompletterats med nya urval i bestånd och i plantskolor. Urvalet byggde på trädens utseende - deras fenotyp. För att få reda på deras genetiska värde måste deras avkommor testas. Totalt har förädlarna valt ut cirka 6 000 tallar och 6 000 granar i skogen. Till det kommer över 10 000 grankloner utvalda i fältförsök och plantskolor, och 1300 contortatallar. Dessa plusträd utgör basen i det svenska förädlingsprogrammet.

Genetisk prövning

För att skilja ut det genetiska värdet från inverkan av miljön testas ett träd genom avkommeprövning. Avkommorna testas normalt på fem olika lokaler i olika miljöer. Det ger förädlarna möjlighet att välja ut träd som fungerar bra under olika förhållanden. I försöken mäter förädlarna överlevnad och skador. Efter 10–15 år är träden tillräckligt stora för att deras tillväxt och kvalitet ska kunna mätas.

Urval

Efter 10–15 år i fält görs en utvärdering av trädens avelsvärden. De bästa träden väljs ut för fortsatt förädling eller till massförökning till skogsplantor. Det vanligaste sättet är genom fröplantager. Olika egenskaper har olika tyngd i urvalet. Tillväxten har alltid stor betydelse. I norra Sverige har överlevnaden en stor vikt. Skador, grenkvalitet och densitet kan också vägas in i urvalet.

Korsning / ny generation

De bästa träden korsas med varandra. Deras gener kombineras då om så att den genetiska variationen återskapas i den nya generation plantor som testas i nya fältförsök. Cirkeln är sluten.

Massförökning

Utvalda träd kan ympas eller sticklingförökas till fröplantager, där det förädlade fröet skördas för att sedan användas i plantskolor eller vid skogssådd. Förädlat material kan också massförökas som sticklingar (för gran) eller genom somatisk embryogenes.

Förädlingspopulationer

Skogsträd ska leva länge i en tuff och föränderlig miljö. Det gäller att rätt planta hamnar på rätt plats, men också att trädet är tillräckligt robust för att det ska kunna klara framtida förändringar.

Det svenska förädlingsprogrammet är anpassat för att möta ett förändrat klimat. Förädlingen görs inom var och en av cirka 20 förädlingspopulationer för tall och gran. Populationerna är utvalda så att de ska passa för en kombination av ljusklimat (fotoperiod), som förändras med breddgraden, och temperatur, som förändras med både breddgrad och höjd över havet. För varje breddgrad finns populationer som klarar både ett kallare och ett varmare klimat än det som råder idag. Det ger en beredskap för framtida klimatförändringar.

Förädlingspopulationer (ringarna) för tall i Sverige. En motsvarande bild finns också för gran. Det gula området motsvarar Sverige med dagens klimat.

Fältförsök

Fältförsöken är förädlingens viktigaste resurs. I Sverige följer förädlarna ett tusental fältförsök med över en miljon plantor. I fältförsöken får träden visa hur de står emot sjukdomar och klimat, hur bra de växer och vilken kvalitet de får.

Förädlarna följer försöken löpande för att få en tidig bild av överlevnad och skador. Efter 10–15 år är träden tillräckligt stora för att det ska gå att utvärdera hur bra de växer. En del kvalitetsegenskaper, som grenvinkel och rakhet, kan också mätas vid denna ålder. Mätresultaten används sedan för att beräkna ett avelsvärde, ett mått på hur bra föräldrarna är som avelsträd. Träd med höga avelsvärden används i den fortsatta förädlingen eller för att anlägga fröplantager.

Fältförsöken läggs normalt ut på fem lokaler som är spridda på och omkring det område där träden är tänkta att användas. Det finns alltid lokaler som ligger på lite kärvare platser, med kyligare klimat, och på mildare lokaler.

En del träd kommer att prestera bättre i en miljö och sämre i en annan. I förädlingen väljs i första hand de träd ut som växer bra i alla miljöer. De är mer robusta, och kan därför stå emot förändringar i klimat och bördighet.

Normalt anläggs fem fältförsök, där varje sort upprepas flera gånger i varje försök. Försöken sprids så att de representerar varma-kalla och bördiga-magra lokaler.

Filmer om skogsträdsförädling