Fröträdsställning med tall

Vid naturlig föryngring med tall lämnas fröträd kvar som ger frö och samtidigt ett skydd åt de nya plantorna.

Några förutsättningar för naturlig föryngring med tall

• Det ska finnas tillräckligt många stormfasta tallar med bra kvalitet som kan lämnas kvar som fröträd
• Marken bör vara torr eller frisk och inte alltför bördig.
• Skogen får inte ligga på för hög höjd över havet. I kyligt klimat på hög höjd hinner tallens frön inte mogna tillräckligt.

Naturlig föryngring av tall bör inte bedrivas ovanför linjerna i diagrammet, det vill säga inte på för hög höjd över havet. Ju längre norrut vi kommer, desto lägre går gränsen eftersom det blir kallare där.

Flera fördelar jämfört med kalavverkning

• Kan ge höga stamantal som normalt gynnar virkeskvaliteten (klenare kvistar och täta årsringar).
• Metoden är billig om den lyckas
• Upplevs oftast positivt för landskapsbilden
• En del djur och växter kan gynnas av fröträdsställningen
• Fröträden kan ha god värdetillväxt
• Mindre snytbaggegnag på plantorna och mindre vegetationsuppslag
• Beståndsföryngring har större chans att överleva
• Mindre skador av betande klövdjur (fler stammar att välja mellan)
• Kväveläckaget verkar bli mindre. Det kan bero på att fröträden tar upp kväve och att mineraliseringen är mindre under en skärm än på ett hygge.

Men det finns också nackdelar

• Större risk för misslyckad föryngring än vid plantering
• Risk för vindfällning
• Åtgärder i etapper, bl.a. friställning, kräver lång planering
• Uppdelad avverkning fördyrar och skjuter intäkter framåt i tiden
• Inte möjligt att byta genetiskt material
• Enkelställning och röjning kan bli dyrare

Välj rätt fröträd

Det är bra om man kan välja fröträd redan vid sista gallringen eller senast vid timmerställningen cirka tio år innan avverkningen. Då kan de friställas för att hinna bli stormfasta. Fröträden bör ha en lång och välutvecklad krona vilket tyder på att de stått mera fritt och därför lättare klarar friställningen. Dessutom producerar en stor krona mera kott. Fröträden bör vara jämnt spridda över föryngringsytan då det största fröfallet sker inom en trädlängds avstånd.

I första hand bör också fröträd med god virkeskvalitet väljas. Men – eftersom kvalitetsdaningen i ungskogen är mer beroende av föryngringens täthet än av fröets arvsanlag bör fröträdens kvalitet inte begränsa användningen av naturlig föryngring om förutsättningarna i övrigt är goda. Det är bättre att komplettera med sämre stammar än att ställa för få fröträd.

Fler fröträd i södra Sverige, färre i norr

I södra Sverige bör det finnas cirka 150 fröträd per hektar och i norra Sverige 50-75 fröträd per hektar. Anledningen till att färre fröträd lämnas i norra Sverige är att konkurrensen mellan fröträden och föryngringen blir hårdare på svaga och kyliga marker. Samma sak gäller för boniteten. På bördiga marker ställs träden tätare och på svaga marker glesare. 

Friställ i tid

Timmerställningen är tätare än den slutliga fröträdsställningen. Foto Mats Hannerz.

Fröträdsställningen bör föregås av en friställning till cirka 300-400 stammar per hektar som görs redan 10 år före avverkningen. Då hinner träden bli mer stormfasta.

Fröträden ska ha långa och välutvecklade kronor som klarar en friställning. De producerar också mera frö. Den högre bilden visar tallar med högt ansatta kronor som stått för tätt innan fröträdsställningen skapades. Foton Mats Hannerz.

Avverka fröträden

Foto Mats Hannerz.

Fröträden skall avvecklas så snart som som föryngringen är säkerställd och plantorna klarar en friställning. Normalt avverkas fröträden när plantorna är 0,3-1 m höga, på magra marker i Norrland vid 1-2 dm. På frostlänta lokaler kan fröträden stå kvar lite längre som frostskydd.

När fröträden avverkas lockas nya snytbaggar in i ungskogen. Om plantorna är över 10 mm i stambasdiameter bör de dock vara "snytbaggesäkra".

Plantorna kan naturligtvis skadas vid fällning och uttransport av fröträden. Detta problem ska dock inte överdrivas. Om plantuppslaget är tätt så finns det oftast tillräckligt många oskadade plantor kvar. Därför bör du också fälla där det finns mycket plantor, även om det känns fel. Målet är ju att få en jämn föryngring i hela beståndet.

Planera fällningen så att skotaren behöver köra så lite som möjligt, och helst i samma hjulspår. Om du har stråk med så dålig föryngring att du ändå tänkt kompletteringsplantera kan körstråken förläggas dit. Annars bör körstråken läggas där föryngringen är tät.

Maskinell avverkning med skördare behöver inte ge fler plantskador än manuell avverkning. Visserligen kör skördaren sönder en del plantor, men den kan också samla virket så att skotaren kör så lite som möjligt.

Lämna alltid kvar några evighetsträd som får växa in i det nya beståndet.

Filmen Naturlig föryngring med tall