Dikning och dikesrensning

Att dikning kan gynna skogens tillväxt har vi känt till länge. Redan på 1930-talet dikades många fuktiga skogar. Det bidrog i en del fall till extremt högproduktiva bestånd. Ungefär en miljon hektar av Sveriges skogsmark har dikats någon gång. Idag är nydikning ovanligt, däremot rensas många av de gamla dikena från vegetation och slam i dikesbotten.

Skilj på nydikning, dikesrensning och skyddsdikning!

Vid nydikning (som också kallas markavvattning eller skogsdikning) sänker man den ursprungliga grundvattennivån och skapar en helt ny miljö för träd, växter och djur. Det kräver länsstyrelsens tillstånd.

Vid dikesrensning tar man bort vegetation och slam i dikesbotten så att vattnet åter kan rinna fritt. Man får aldrig gå djupare än till den gamla dikesbotten. Dikesrensning är ofta en samrådspliktig åtgärd. Anmälan ska då ske till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. I vissa fall kan länsstyrelsen behöva ge sitt tillstånd.

Skyddsdikning görs i samband med slutavverkning för att förhindra att marken blir vattensjuk under föryngringsstadiet. På ett hygge finns ju ingen "pump" i form av gamla träd, samtidigt som vatten rinner till från omgivningen. Skyddsdikena är tillfälliga och ska inte underhållas. Anmälan måste göras till Skogsstyrelsen senast 6 veckor innan skyddsdikningen.

Dikesrensning

Rensning av gammalt dike i beståndskanten med dikesskopa. Foto: Eva Ring.

Många av de tidigare dikade markerna har diken som vuxit igen och förlorat sin funktion. Då kan dikesrensning vara en effektiv åtgärd. Riksskogstaxeringen räknar med att omkring 200 000 hektar skogsmark är i behov av dikesrensning. Dikesrensningen görs för att återställa skogens tillväxt till den nivå den hade efter nydikning.

Dikesrensning...

• skulle behöva göras med 15–25 års omdrev, men utförs oftast i samband med slutavverkning för att öka plantöverlevnadenoch ungskogens tillväxt, eller vid första gallringen
• antas ge goda effekter, men det finns få försöksresultat från Sverige
• ger små effekter på virkesrika bestånd (över 150–200 m³sk per hektar)
• är bara tillåten om rensningen görs ner till den gamla dikesbotten, annars räknas det som nydikning
• är ofta en samrådspliktig åtgärd. Anmälan ska då ske till Skogsstyrelsen senast sex veckor före åtgärd
• kräver tillstånd av länsstyrelsen om marken fått ett "nytt naturtillstånd"
• kostar omkring 15–20 kronor per löpmeter - men kostnaderna kan variera mycket mer
• utförs ofta av grävmaskiner med gripskopor eller särskilda profilskopor
• varar längre om diket är skuggat. Lämna en skuggande trädbård på sydsidan.
• kan bidra till slam- och näringstransport till vattendragen. En slamficka som samlar upp partiklar kan minska påverkan.

Skyddsdikning

Skyddsdikning görs för att förhindra att hygget försumpas efter avverkningen. Dikena är grunda och ska i första hand förhindra att vatten rinner in på hygget. Foto Mats Hannerz.

Efter en slutavverkning stiger ofta grundvattnet på hygget. Det finns ju inga stora träd som kan pumpa bort överskottet. I flacka områden där vatten fylls på från sluttningar i omgivningen kan grundvattennivån bli så hög att plantorna riskerar syrebrist. Där kan en skyddsdikning behövas.

• Skyddsdika med så grunda diken som möjligt, 30–50 centimeters djup kan vara lagom. Dikena ska i första hand förhindra att vatten rinner in på hygget. Lägg avskärningsdiken som stoppar tillrinningen från högre liggande partier.
• Skyddsdikning fungerar bäst på sandig-moig morän och grövre jordar. Finare jordar håller vattnet hårdare - där är det viktigast att tillrinningen stoppas.
• Utnyttja i första hand gamla diken. Om området är dikat klassas åtgärden snarare som dikesrensning (läs mer i länken).
• Undvik att slam transporteras till vattendragen. Avsluta helst genom att leda vattnet till ett försumpat parti eller med en slamgrop eller(läs mer i länken om åtgärder vid markavvattning).
• Fundera över alternativ till skyddsdikning. En skärm kan fungera som en vattenpump på fuktigare marker. Högläggning gör också att plantorna kommer högre upp från grundvattenytan.
• Skyddsdikning ska anmälas till Skogsstyrelsen senast 6 veckor före åtgärden. Det anmäls ofta i samband med avverkningsanmälan.