Tall (Pinus sylvestris)

Tallen har en vidsträckt utbredning från Pyreneiska halvön i väster till nära Stillhavskusten i öster. Tallen är ett pionjärträd som bildar enskiktade bestånd efter till exempel en skogsbrand. I äldre bestånd kan granen växa upp underifrån och så småningom bidra till en blandskog.

Utseende

Tallen är tvåbarrig med långa barr och rödaktig bark. Äldre tallar får skorpbark, medan yngre tallar och övre delen av stammen har en gulröd glansbark. Tallen är ofta rakstammig och får en lång grenfri stamdel när den växer i bestånd. Tall på myrar och hällmarker kan i stället bli krumma och små.

Passande marker

Tallen konkurrerar bra på torr, medelgod eller svagare mark med grov jord. Den växer också bra på frisk och medelgod mark med finare jord. På bördiga och finjordsrika marker konkurreras den dock ut av granen, och dess goda virkesegenskaper kommer inte till uttryck. Tallen växer i hela landet, men utgör störst andel av virkesförrådet i norra Sverige.

Tillväxt

Tallens tillväxt är högre än granens på svag mark, likvärdig på medelgod mark, och sämre på god mark. Medelproduktionen varierar mellan 3 och 10 m³sk per ha och år under en omloppstid på 80-120 år.

Virkesegenskaper

Veden har en kraftigt rödbrun kärna och en gulvit splint, och särskilt kärnan är relativt rötbeständig. Virke av splintved går bra att impregnera. Tallvirke används till träkonstruktioner och snickerier samt till massatillverkning i sulfatprocesser. Den långa och starka fibern gör den lämplig för kraftpappersproduktion.

Skador

Tallen har större motståndskraft mot rotröta än vad granen har, men om den infekteras av rotrötans p-form kan den dö. Tall angrips hårt av snytbagge, märgborre, knäckesjuka, törskate, tallskytte och snöskytte. Älgbete är ett av de största hindren för en mer omfattande användning av tall, vilket gör att många planterar gran på mark som passar tallen bättre.

Föryngring och skogsskötsel

Tallen föryngras med naturlig föryngring under fröträd, eller genom plantering. Sådd av tall förekommer också, men i begränsad omfattning. Tallen är känslig för överskärmning och unga bestånd måste därför lövröjas i tid. Normalt gallras tallen 1-3 gånger innan den slutavverkas vid 80-120 års ålder.

I Skogskunskap finns mängder med tips om föryngring, röjning och gallring av tall.

Frökällor

Den svenska tallen har varit föremål för skogsträdsförädling sedan 1940-talet. Idag kommer nästan allt tallfrö för skogsodling från fröplantager. I en del kärva klimatlägen saknas fortfarande förädlat material. När beståndsfrö används för skogsodling i norra Norrland bör det sydförflyttas för att öka härdigheten.

Tallens egenskaper i siffror

Källa: Svenskt Trä

MPa = N/mm²