Aptering och virkessortiment
Aptering innebär uppdelning av stammen i olika sortiment. I det svenska skogsbruket görs nästan all aptering i skogen (kortvirkesmetoden). I andra delar av världen är det vanligt att stammarna lunnas ut hela och att apteringen sker vid industrin.
De vanligaste sortimenten är massaved, normaltimmer och energived. Det finns dock en mängd speciella sortiment som kubb, klentimmer, rotstockar och tändsticksvirke, allt beroende på vilka trädslag som är aktuella och industrins inriktning.
Titta på beståndet och prislistorna
En bra start är att titta igenom besåndet innan avverkningen börjar. Då får du en uppfattning om vilka sortiment som är möjliga att ta ut och vilka typer av kvalitetsfel du bör vara uppmärksam på.
Prislistor och mätbestämmelser från virkesköparen ger ett bra stöd när du ska aptera. Där får du en bild av vilka dimensioner och kvaliteter som efterfrågas, och dessutom vilka minsta leveransvolymer som gäller för de olika sortimenten. Tänk på att små volymer av många sortiment kan ge transportavdrag. Samtidigt kan det finnas specialsortiment som lönar sig att sortera ut, till exempel stolptimmer.
I praktiken
Nästan all avverkning görs med skördare idag. Skördaraggregatet mäter diametern löpande och apterar efter förprogrammerade prislistor som optimerar utbytet. Informationen från skördarmätningen används ibland som betalningsunderlag till skogsägaren. Det normala är annars att mätningen vid mottagande industri är betalningsgrundande. Virkesmätningen utförs där alltid av Biometria.
Sågtimmer
Olika industriers krav på sågtimmer varierar. Branschen har dock enats om nationella mätbestämmelser. Detta kan kompletteras med tilläggskrav och avvikelser från enskilda mottagande industrier. De nationella bestämmelserna för virkesmätning hittar du här.
Barrsågtimmer av tall och gran huggs normalt i fallande längder mellan 31 och 55 dm. Apteringen sker oftast i 3-decimetersklasser (31, 34, 37 dm osv.). Kapet bör ligga nära aktuell längd, men alltid något över den avsedda längden (övermål), annars tappar man volym och ibland även längdpremier. I värsta fall kan en stock vrakas.
Minsta toppdiameter för sågtimmer är normalt 16 cm under bark. Stockar mellan 12 och 20 cm toppdiameter benämns ofta klentimmer. Kubb, stolpar och stamblock är exempel på specialsortiment där köparen ställer särskilda krav. Kvalitetsbestämning av sågtimmer utgår från vad som kan mätas eller tydligt bedömas på stockens utsida (mantelyta) och ändytor.
Sågtimmer av tall delas in i fyra kvalitetsklasser enligt följande:
| 1 | 2 | 3 | 4 | |
| Stocktyp | Rotstock | Ej rotstock | Alla stocktyper | Alla stocktyper |
| Kvist, hela stocken | Max 20 mm oavsett kvisttyp. Max 5 kvistar. |
Råkvist, max 120 mm Annan kvist max 60 mm. |
Råkvist max 120 mm. Annan kvist max 60 mm. |
Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. |
| Kvist inom 150 cm från rotändan | Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist. | |||
| Bulor, hela stocken | Max 5 st | |||
| Årsringar inom bedömningsområdet* | Minst 20 st | Minst 12 st | Minst 8 st | |
|
Rakhet |
Max 20 cm utbytesförlust |
Max 30 cm |
||
| Tvärkrök / toppbrott | Tillåts inte | Tillåts | ||
| Skogsröta | Tillåts inte | Max 5 % av ändytan | ||
Källa: Biometrias Kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran
* Antalet årsringar bestäms i intervallet 2–8 cm från märgen i stockens grovända. För rotstock av gran görs bestämningen i stockens toppända. Bestämningen baseras på den radiella riktning som ger minsta antalet årsringar.
Sågtimmer av gran delas in i två kvalitetsklasser enligt följande:
| 1 | 2 | |
| Kvist, hela stocken | Max 60 mm oavsett kvisttyp | Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. |
| Årsringar inom bedömningsområdet* | Minst 12 st | Minst 8 st |
| Rakhet | ||
|
Fast längd mindre än 375 cm |
Max 20 cm utbytesförlust | Max 30 cm utbytesförlust |
|
Övrigt virke |
Max 20 cm utbytesförlust | Max 120 cm utbytesförlust |
| Tvärkrök/toppbrott | Tillåts inte | Tillåts |
| Öppen lyra | Lyra som berör sågcylindern tillåts inte. | Djup max 20 % av sågcylinderns deiameter. |
| Barkdragande lyra | Längd max 2 x toppdiametern. | Tillåts |
| Skogsröta | Tillåts inte | Max 5 % av ändytan. |
Källa: Biometrias Kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran
Varför är antalet årsringar med i kvalitetsklassningen?
Smala årsringar nära märgen visar att trädet har växt sakta i ungdomen och att stammen inte innehåller några stora torr- eller rötkvistar som ger sågutbyte av låg kvalitet. Veden närmast märgen kallas juvenilved (ungdomsved) och har andra krympningsegenskaper vid torkning än ved längre från märgen. En liten andel juvenilved minskar risken att barrvirket blir vint vid torkning.
Bedömningsområdet för antalet årsringar är mellan 2,0–8,0 cm från märgen i stockens grovända. För rotstock av gran görs bestämningen i stockens toppända. Bestämningen baseras på den radiella riktning som ger minsta antalet årsringar.
Leveransgill sågstock
Det finns en mängd krav på stocken för att den ska bli godkänd som sågtimmerstock, till exempel att den inte får ha lagringsröta eller insektsskador, vara förorenad med grus och sten, ha för stora rotben eller vara för slarvigt kvistad. Den ska också uppfylla längd- och diameterkraven. Läs på instruktionerna, och framför allt, var noga med tillredningen av stocken (det kan löna sig att kapa bort rotben, kvistbulor och krökar). Uppfyller stocken inte kraven klassas den som vrak eller ej leveransgill volym.
Massaved
Massaved är det rundvirke som ska användas till pappersmassa, textilmassa eller marknadsmassa. Den delas upp i granmassaved, barrmassaved och olika lövmassor.
Med barrmassaved menas massaved där barrträd av olika slag, såsom tall, gran och contorta, men även mindre andelar lärk och ädelgranar kan ingå. I barr-, löv- och granmassaved accepteras skogsröta upp till 100% i enskild bit. Det är rötarea i traven som bestämmer kvaliteten.
Massaved från lövträd kan vara blandad lövmassaved (exkl. ek och alm), björk-, asp, al- och bokmassaved.
Apteringen av massavedslängder görs på olika sätt. De vanligaste är standardlängd 3 m (270-330 cm), eller fallande längder 3-5,5 m (290-580 cm). Minsta toppdiameter är 3-5 cm beroende på mottagare och maxdiametern är 70 cm, men det finns specialsortiment med andra dimensioner.
För fler detaljer hänvisar vi till Kvalitetsbestämning av massaved.
Massaveden klassas som Prima och Sekunda
Massaveden delas in i Prima och Sekunda. Skulle traven inte klara toleransen för Sekunda kan den klassas som Utskott eller mätningsvägras.
| Orsak | Prima | Sekunda | ||||
| Gran-massaved | Barr-massaved | Löv-massaved | Gran-massaved | Barr-massaved | Löv-massaved | |
| Fel trädslag,torrstock | Max 1 % | Max 1 % | Max 1 % | Max 2 % | Max 5 % | Max 2 % |
| Skogsröta (% av traves ändyta) | Max 2 % | Max 5 % | Max 5 % | Max 2 % | Max 25 % | Max 25 % |
| Kvist, klyka, dimension (exkl. övergrovt) | Gran- och barrmassaved max 10 %, contorta- och lövmassaved max 20 %. | |||||
| Övergrovt | Ej tillåtet | |||||
| Nedsmutsade stockar | Max 5 % | |||||
| Främmande material | Ej tillåtet | |||||
En film från Biometria som beskriver hur man klassar massaved i de nya sortimenten Prima och Sekunda som gäller sedan 2019.
Skador och kvalitetsfel
En del skador på träden kan upptäckas redan innan du fäller. Granska trädet runt om. Träd som är krokiga, har gamla toppbrott (tvärkrök) eller sprötkvistar har givna ställen att aptera på. Innan trädet fälls bör du bedöma:
Synliga fel
Stamskador (lyror), tvärkrökar, sprötkvistar, bedömd risk för röta och dubbeltoppar.
Krökar
Tänk på att dra ut längden på stockar med rotkrökar och korta längden på stockar med toppkrökar. Se upp med långkrökar, utbytesförlusten kan bli större än 120 cm, eller att minsta stocklängd inte räcker till.
Kvistar och bulor
Kvistar och bulor (övervallade kvistar) har stor betydelse för klassningen av virket. Aptera med hänsyn till placeringen av dessa. Tänk på att en stock har tolerans för fel inom 20 cm från båda stockändarna.
Diameter och avsmalning
Priset per m³to och m3fub ökar med diameter och stocklängd. Det finns dock brytpunkter för grova stockar i prislistorna.
Mer att tänka på
I det praktiska arbetet finns också stora vinster att göra. Tänk till exempel på stubbhöjd, risken för spjälkning och arbetshöjden vid upparbetning. När trädet är fällt kan du i rotändan kapa av rotben och fällkam, som annars kan leda till att stocken vrakas.