Hur hårt ska jag gallra?
Gallringsstyrka
Gallringsstyrkan är ett mått på hur stor andel av beståndets grundyta, volym eller stamantal som tagits ut vid gallring. Vanligast (och enklast att mäta) är med hjälp av grundyta. Det brukar bli små skillnader i gallringsstyrka mellan grundyta och volym, oavsett gallringsform.
Om gallringsstyrkan mäts som stamantal blir gallringsstyrkan hög vid låggallring, eftersom fler och klenare träd tas ut då. Det motsatta gäller vid höggallring, där färre och grövre träd tas ut.
Lämplig gallringsstyrka
Hur hård gallringen ska vara är en avvägning mellan tillväxten efter gallring och risken för vind- och snöskador. Dessutom påverkar den kortsiktiga gallringsekonomin (ju fler och grövre träd du tar ut desto högre intäkt i den enskilda gallringen).
Undvik för hårda gallringar (>40 % av grundytan). Då förlorar du tillväxt och samtidigt ökar beståndets stormkänslighet. Undvik också för svaga gallringar. Det ger sämre ekonomi och diametertillväxten av de kvarvarande stammarna blir lägre.
Gallra med högre gallringsstyrka i första gallring än i senare gallringar. Ett skäl är att vindfällningsrisken ökar med ökad trädhöjd. En tidig och relativt hård första gallring gör träden mer tåliga mot vindskador.
Lämpliga tumregler för gallringsstyrka är:
| Första gallring | 35 % |
| Andra gallring | 25-30 % |
| Tredje gallring | 20-25 % |
Tänk på stickvägarna
En stor del av gallringsuttaget görs som ett tvingande uttag i stickvägarna, framför allt vid första gallringen. Det kan handla om 50 % eller mer. Mellan stickvägarna kan man då bara gallra med cirka 15-20 % gallringsstyrka för att sammantaget få ett gallringsuttag på cirka 35 %.
Den andra gallringen utnyttjar oftast de befintliga stickvägarna, då kan nästan hela gallringen göras selektivt mellan stickvägarna.
Stamantal efter gallring
Lämpligt stamantal efter gallring är beroende av utgångsläget.
Dåligt röjda bestånd
I stamtäta bestånd (svagt röjda eller oröjda, >2500 st/ha) kommer behovet av förstagallring tidigare än i välröjda bestånd, och fler träd behöver lämnas kvar. I stamtäta bestånd kan åtminstone tre låggallringar behövas. Omloppstiden blir också längre om man vill uppnå en viss given diameter. Den tredje gallringen kan behöva göras vid hög höjd (>20 m övre höjd).Det ökar risken för vindfällning.
Välröjda bestånd
På normalmarker har ett välröjt bestånd 1 800-2 200 stammar per ha. I välröjda bestånd är trädavgången liten fram till förstagallring, ca 5-10 % i tall och 2-3 % i gran. Förstagallring utförs normalt vid 12-15 m övre höjd - tidigare ju fler stammar beståndet har.
Exempel på gallringsprogram i välröjda tall- och granbestånd
Tabellen ger riktvärden för normal gallring (låggallring, gallringsstyrka 35 % av grundytan vid förstagallring och 25-30 % vid senare gallringar). Observera att en tredje gallring bara utförs på de bördigare markerna, och att en gallring kan vara tillräckligt på svagare.
| Markens bördighet | |||
| Svag | Medelgod | God | |
| Antal gallringar | 1 | 2 | 3 |
| Stammar efter röjning | 1300-1500 | 1800-2100 | 2500-2700 |
| Övre höjd vid 1:a gallring, meter | 13-14 | 13-14 | 12-13 |
| Stammar per hektar före 1:a gallring | 1200-1400 | 1700-2000 | 2300-2600 |
| Stammar per hektar efter 1:a gallring | 700-850 | 950-1150 | 1350-1550 |
| Övre höjd vid 2:a gallring, meter | 17-19 | 16-18 | |
| Stammar per hektar efter 2:a gallring | 600-750 | 900-1050 | |
| Stammar per hektar efter 3:e gallring | 600-750 | ||
| Stammar per hektar vid slutavverkning | 600-800 | 550-700 | 550-700 |
Fotnot: Exemplet bygger på att beståndets röjts vid 2-4 meter. Gallringarna görs som låggallring. Vid 1:a gallring är gallringsstyrkan 35 %, 2:a gallring 25-30 % och 3:e gallring 20-25 % av grundytan. En viktig förutsättning för att den sista gallringen kan göras vid 21-23 meter är att 1:a gallringen sätts in tidigt, helst vid 12 meters höjd så att träden hinner bli mer stormfasta.