Stamval vid gallring

Tvingande uttag i stickvägen ger litet utrymme för urval

Förr valdes gallringsträden ut av en utsyningsman som stämplade träden. Idag görs urvalet direkt från maskinhytten, ett beslut som måste fattas på några sekunder, ibland i mörker och med snö på träden. Det är lätt att missa skador och fel som sitter på baksidan av träden eller högt upp. Förmodligen är det bara träd närmast stickvägen, och som har tydliga fel, som upptäcks av föraren.

I praktiken har maskinföraren inte heller så många träd att välja bland. Uttaget i stickvägen är ett tvingande uttag i förstagallringen. Med 4 meters stickvägsbredd och 20 meter mellan stickvägarna tas 15 % av grundytan ut i stickvägen. I en gallring med 35 % gallringsstyrka återstår då bara 20 % av grundytan att ta ut mellan stickvägarna, ett så kallat selektivt urval.

Fram till 1990-talet var det vanligt med gallring med stora stickvägsavstånd (26-32 meter) och motormanuell fällning mellan stickvägarna. Då fanns större chans att göra ett bra stamval från de som avverkade från marken. 

Spara huvudstammar och bistammar

Det urval som trots allt kan göras följer några enkla regler.

Välj ut de stammar som ska stå kvar till slutavverkningen, så kallade huvudstammar. Mellanrummen fylls ut med bistammar som gallras ut senare allteftersom beståndet växer. Huvudstammarna väljs i första hand bland de medelgrova och grova träden som har bra kvalitetsegenskaper. Stamvalet handlar också om att välja trädslag i blandbestånd. Lämna gran på godare marker och tall på svagare. Se till att det finns 5-20 % löv - gärna i grupper så kan varje trädslag utvecklas efter sin förmåga. Löv lämnas med fördel i svackor och fuktigare partier.

Man kan dela in träden efter deras roll i det framtida beståndet: Huvudstammar (H) - är stammar som på grund av goda kvalitets- och tillväxtegenskaper bör gynnas. Som regel är stammarna tänkta att stå kvar fram till slutavverkning. Nyttiga bistammar (N) - är stammar som bidrar till beståndets produktion utan att skada huvudstammarna. Om de ska lämnas kvar eller tas bort beror på gallringsstyrkan. Skadliga bistammar (S) - är stammar som inverkar skadligt på huvudstammarna och därför bör tas bort. Indifferenta stammar (I) - påverkar inte beståndet vare sig positivt eller negativt. Naturvårdsstammar (B) - är stammar som lämnas kvar i beståndet efter slutavverkning. Planera för framtida naturvårdsstammar redan i gallringen genom att lämna till exempel vidkroniga träd och lövträd. Skadade stammar (A) - är stammar med synliga skador eller kvalitetsfel som till exempel dubbelstam.

De klena har oftast sämst kvalitet, spara de grova

Visst kan det finnas kvalitetsträd både bland de klenare och de grövre träden, men i genomsnitt är de klenare träden undertryckta och har större andel skador. I förstagallringsskogen har ofta hälften av träden någon form av fel som sänker kvaliteten. Se därför till att spara de grövsta träden. De grövsta och högsta träden är också mest vindstabila. Om de tas bort ökar påfrestningarna på de mindre, kvarstående träden.

Bilden visar ett exempel på fördelning av träd med synliga kvalitetsnedsättande fel i olika diameterklasser. Skogforsks tallförsök i Nyfors och Ludvika.