Göra stickvägar

Stickvägar är de väggator där skördare och skotare arbetar sig fram i beståndet. Bredd och avstånd mellan stickvägar påverkas av vilka maskiner som används.
Bild: Mats Hannerz

Två huvudmetoder

När ett bestånd ska gallras första gången behöver stickvägar tas upp för att maskiner ska kunna komma åt skogen. Det finns två huvudmetoder som påverkar hur tätt stickvägarna behöver ligga.

  • Med stickvägsgående skördare (det vanligaste) tas 4-4,5 meter breda väggator upp med 20-22 meters mellanrum (bredden avser avståndet mellan stickvägarnas centrum).
  • Med beståndsgående skördare används mindre och smalare maskiner, och stickvägarna kan därför göras något smalare. Stickvägarna kan också läggas på större avstånd från varandra, 25-35 meter. Mellan stickvägarna arbetar den beståndsgående skördaren i så kallade slingerstråk.

Påverkar urvalet av träd

I förstagallringen tas en stor andel av träden ut i stickvägen, det kan handla om 50 % eller mer när stickvägsgående skördare används. Det minskar utrymmet för  selektiv gallring mellan stickvägarna. Om man då strävar efter en gallringsstyrka på 35 % i hela beståndet kan man bara gallra med cirka 15-20 % styrka mellan stickvägarna.

Med en beståndsgående skördare kan en större andel av uttaget göras genom selektivt urval av stammar.

I kommande gallringar utnyttjas oftast de befintliga stickvägarna, då kan nästan hela gallringen göras selektivt mellan stickvägarna.

Tillväxtförluster i stickvägarna

I stickvägen växer inga träd och det betyder förstås att beståndet initialt förlorar en del produktion. En stickväg på 4-4,5 meters bredd med ett stickvägsavstånd på 25-30 meter kan ge en minskad volymproduktion på 8-10 % under en 10-årsperiod. Om stickvägarna ligger tätare kan förlusterna bli något större.

Träden som kantar stickvägen reagerar dock med högre tillväxt. I gallringsförsök i granskog har kantträden växt 50 % bättre än träd längre in i beståndet, och den extra tillväxten hos kantträden kompenserar därför en stor del av kalyteförlusterna i stickvägen. Stickvägarna dras dessutom ofta där det finns naturliga luckor i beståndet. Efterhand som beståndet gallras och glesas ut blir volymeffekterna av stickvägen allt mindre, för att till slut försvinna helt (till slut står ju de flesta träden på "stickvägsavstånd").

Risk för skador på mark och stammar

Tillväxten hos kantträden kan förstås påverkas av skador om maskinerna skadar rötter eller stammar. Skadorna kan begränsas eller helt undvikas genom god planering. På mjukare marker bör gallringen göras på tjälad mark. Stickvägsdragningen bör också anpassas till terrängen så att fuktigare partier undviks. Här är de moderna markfuktighetskartorna till stor hjälp.

Det är också viktigt att skydda mark och trädrötter med ris från grenar och toppar.

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?