Röjningsgallring i eftersatta bestånd

Eftersatta bestånd kan definieras som stamrika bestånd som passerat tidpunkten för ungskogsröjning. Bestånden är mycket svagt röjda eller inte alls. Statistiken från Riksskogstaxeringen visar att det finns stora arealer eftersatta yngre skogar i landet i behov av röjning eller röjningsgallring.

Arealer med omedelbart röjningsbehov fördelat på huggningsklasser. Av totalt 1,4 miljoner hektar eftersatt röjning finns 400.000 hektar i klassen medelålders ogallrad skog. B1: Plantskog med medehöjd <1,3 meter. B2: Ungskog 1,3-3 meter. B3: Ungskog med medelhöjd över 3 meter. C1: Medelålders ogallrad skog där flertalet härskande och medhärskande träd är grövre än 10 cm men klenare än 20 cm i brösthöjd. Från Skogsstyrelsen, Meddelande 1, 2016.

Beståndsvårdande åtgärd

De eftersatta bestånden är särskilt utsatta för snö- och vindskador, och de har dålig värdeutveckling. Utmaningen nu är att skapa bättre beståndsstabilitet, och då behöver du göra en röjningsgallring. Ju tidigare dsto bättre.

Röjningsgallringen ska ses som en beståndsvårdande åtgärd som kan löna sig på sikt. Även om det går att plocka ut virke som skogsbränsle eller massaved kommer åtgärden att kosta pengar. Avverkningskostnaden per kubikmeter är mycket hög för klena träd, och det brukar leda till att röjningsgallringen kostar mer än den ger i intäkter.

Gallra med måtta

Börja med motormanuell förröjning av de klenare träden. Gallringen görs med måttlig gallringsstyrka, och se till att spara de grövre och mer motståndskraftiga träden som kan klara snö- och vindskador. 

Om du gör röjningsgallringen när beståndet är 9-10 meter högt kan du troligen fasan in beståndet i ett två-gallringsprogram. Även om beståndet är tätt efter röjningsgallringen bör du vänta minst 5 år innan den första egentliga gallringen utförs. Då hinner beståndet att stabiliseras.

Ett möjligt program för eftersatta bestånd kan se ut så här:

• Röjningsgallring vid 9-10 meters höjd
• Första gallring vid 12-14 meters höjd
• Senare gallring vid 17-19 meters höjd.
• Samtliga gallringar bör göras som låggallring..
• Vid förstagallring bör inte gallringsstyrkan överstiga 30 %, och senare inte överstiga 25 %.

Skogsbränsleuttag

Klenträd i eftersatta röjningsbestånd är en stor men lite utnyttjad energiresurs. Idag pågår utveckling för att göra avverkningen av bestånden mer effektiv, till exempel med skördaraggregat som hanterar flera stammar åt gången. Ännu är inte tekniken i mål, och även om det går att skörda skogsbränsle får skogsägaren räkna med att röjningsgallringen är en kostnad, eller i bästa fall att den ger ett nollresultat.

Ta ut klenträden eller inte?

I de klenaste bestånden är frågan om träden ska fällas och lämnas eller plockas ut. Några fördelar med att ta ut dem är:

• Det kan ge en inkomst
• Det är bra för klimatet om de kan utnyttjas till bränsle
• Det minskar risken för insektsskador eftersom sextandad barkborre och andra insekter kan yngla i kvarlämnade stammar
• Det är bättre för friluftslivet eftersom uttaget är ökar framkomligheten.

Men det finns också nackdelar:

• Uttag i röjning och gallring kan ge tillväxtförluster eftersom vi plockar ut näring ur beståndet
• Uttaget av stammar ökar risken för stamsår och röta på de kvarvarande träden
• Fällda stammar kan vara föda för vilt och kan utnyttjas av insekter och vedlevande svampar
• Travar med klena träd som inte transporteras ut i tid kan locka skadegörande insekter.