Fullskiktad skog

Om skogen inte är fullskiktad "tar träden slut"

Om en skog ska kunna blädas krävs det att det finns träd i alla skikt - från små till stora. Den måste vara fullskiktad. De grövre träd man tar ut vid varje blädning måste kunna ersättas av nya träd som kan växa sig stora till nästa blädningsingrepp. Om det saknas mindre kandidater kommer de grövre träden så småningom att "ta slut", och vi får vänta på att en ny omgång mindre plantor ska växa upp. Det är det som händer när man plockhugger i en äldre en- eller tvåskiktad skog.

En fullskiktad skog betyder att det finns träd i alla storleksklasser, och alltid fler små än stora träd. En fullskiktad skog utnyttjar markens produktionsförmåga.

Det finns strikta definitioner för vad som menas med en fullskiktad skog. Ska man vara säker på att skogen är fullskiktad ska man helst mäta diametern på alla träd i provytor. Som tur är finns det en enklare tumregel:

Skogen är som regel fullskiktad om även de stora granarna har kronor som når ända ner till marken, så att man inte har fri sikt någonstans inne i skogen.

Diameterfördelningen bestämmer

Nu blir det mer teoretiskt: En skog är fullskiktad om volymslutenheten (som den definieras i skogsvårdslagens §10) är minst 0,5 och om diameterfördelningen uppfyller dessa krav enligt figuren nedan:

• Grövsta trädet är minst 25 cm
• Det finns flest träd i den klenaste klassen, d1
• Det finns näst flest träd i nästa klass, d2
• Det finns träd å båda de två återstående diameterklasserna, d3 och d4.

Diameterfördelning i en fullskiktad skog. Träden delas in i fyra diameterklasser, lika stora mellan minsta och grövsta inmätta diameter. Den streckade stapeln antyder att den grövsta klassen kan ha något fler stammar. Figur från Skogsskötselserien, Blädning.

Den inverterade J-fördelningen

Den "inverterade J-fördelningen" är klassisk för blädade skogar. När träden fördelas på olika diameterklasser finns allt färre träd ju grövre diametern är. Förhållandet mellan stamantalen i två intilliggande klasser är konstant och kallas för q-värdet.

Principskiss över den inverterade J-kurvan. Figur från Skogsskötselserien, Blädning.