Tillväxt i blädningsskogen

Blädningsskogens dynamik skiljer sig från den enskiktade, likåldriga skogen. I blädningsskogen ökar trädens diametertillväxt ju grövre träden blir.
Två-skiktad barrblandskog som på (mycket) lång sikt kan utvecklas till en blädningsskog med gran.
Bild: Mats Hannerz

Tillväxtökningen kulminerar inte förrän träden blivit mycket grova. I den enskiktade skogen är diametertillväxten störst i ungdomen.

Höjdtillväxten är också långsam, särskilt i början. Det kan ta 50 år att nå brösthöjd, ytterligare 50 år att nå 5-10 meters höjd, och sedan 50 år till innan trädet nått 20 meters höjd.

Höjdtillväxt i blädningsskog. Illustration Mats Hannerz.

Det tar tid att bli stor i blädningsskogen, 100-200 år kan man räkna med. Det är därför det tar så lång tid att ställa om från trakthyggesbruk till blädningsbruk. Foto och diagram Mats Hannerz.

Volymtillväxt

Det är ont om nordiska studier som ger en rättvis bild av volymproduktionen i blädad skog jämfört med skog skött med trakthyggesbruk. Det man vet är däremot att det finns ett starkt samband mellan beståndets virkesförråd och tillväxt - högt virkesförråd ger hög tillväxt och lågt förråd ger låg tillväxt. Det finns dock en övre nivå som tillväxten inte kan överskrida.

Skogforsk har uppskattat att blädning ger cirka 20 procent lägre tillväxt än trakthyggesbruk. Uppskattningen baseras på två norrländska fältförsök och norska erfarenheter. Skillnaden kommer att öka efterhand som allt bättre förädlade plantor kan användas i trakthyggesbruket.

Skogsskötselserien uppskattar forskarna att skillnaden ligger på 10-20 % till trakthyggesbrukets fördel. Det finns också andra uppskattningar som pekar på att skillnaden inte är så stor, förutsatt att den blädade skogen bibehåller tillräckligt högt virkesförråd. Hårda gallringar kan sänka tillväxten både i blädningsskogen och den enskiktade skogen.

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?