Hänsyn vid röjning

Vid röjningen har du chans att lyfta fram olika värden för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. I nästan alla bestånd finns områden som av olika anledningar inte bör röjas, men också andra som kräver att du röjer extra mycket. Genom att låta bli att röja i onödan visar du hänsyn samtidigt som du sparar pengar.

Nedan ser du exempel på områden som bör lämnas och som bör röjas extra hårt.

Lämnas oröjt

Illustration Nils Forshed

Lövrika fuktområden

Lämnas av naturvårdsskäl för att skapa självgallring och därmed död ved.

Bäckdråg/bäckraviner

Lämnas oröjt av naturvårdsskäl.

Kantzoner

Lämnas orörda då de är särskilt värdefulla för många arter.

Strandskogar

De bestånd som påverkas av intilliggande sjö- eller vattendrags naturliga vattenståndsvariationer lämnas orörda.

Rasbrant och hällmarksimpediment

Lämnas av naturvårdsmässiga, tekniska och ekonomiska skäl.

Röjs extra

Illustration Nils Forshed

Gamla stigar/vägar

Öppna upp längs gamla vägar och stigar och rensa bort riset. Karakteristiska träd (bärande träd och gamla lövträd) kan dock sparas.

Odlingsrösen

Röj rent runt gamla odlingsrösen och stenmurar, men spara träd som är typiska för den gamla jordbruksmiljön.

Brunn

Brunnar och kvarnlämningar kan skadas av trädens rötter. Rensa bort i samband med röjning.

Torp/husgrund

Röj rent vid husgrunden och ta bort riset. Spara bärande och andra träd som är typiska för gårdsmiljön.

Gravar/gravrösen

Ruiner, gravar och rösen bör hållas fria från träd och buskar. Röjningen gör att fornlämningen lättare upptäcks. När träd blir äldre kan deras rotsystem förstöra lämningen. Rensa bort ris och kvistar. Vissa fornlämningar (hällristningar och skålgropar) kan dock må bra av viss skugga.

Utsikt

Röj för utsikten men lämna bärande och andra träd som är viktiga för naturvården och de estetiska värdena.