Naturhänsyn vid röjning

Tips för naturhänsyn vid röjning

Försiktig röjning i känsliga miljöer

• I sumpskogar och surdrog röjs i första hand för att maximera lövinblandningen. Gynna alen och lämna de fuktigaste partierna för fri utveckling.
• Lövkärr lämnas oröjda för att skapa självgallring och därmed död ved. Enstaka individer kan röjas fram för att bli grova träd.

Lämna skyddszon mot impediment

• Röj inte i impedimenten, lämna i stället en orörd skyddszon mot hällmarker, myrar och kärr.

Visa detaljhänsyn

• Enstaka exemplar av förväxande träd kan röjas fram.
• Gynna sälg och bärande träd och buskar, t.ex. rönn, en, fågelbär och apel.
• Lämna enstaka "vargtyper" av barrträd där de inte hämmar omgivande träd, eller i svårframkomlig terräng som blockmark.
• Undvik röjning under störningskänsliga perioder på spel- och boplatser.
• Minimera röjning under fåglars häckningstid, framför allt i lövmiljöer och skogar med mer lövinslag. Häckningsperioden varierar beroende på art men många har sin tidpunkt under april-juli. När man väl röjer sen är det bar att skapa lite variation och tänka på att spara mer löv än man hade tänkt ha kvar till slutavverkningen för det försvinner på vägen genom viltbete och gallring som kommer.

Rönn (Sorbus aucuparia) bör lämnas tillsammans med andra bärande träd och buskar. Foto Mats Hannerz.

Bevara och förstärk bryn och kantzoner

• Övergångszonen mellan olika miljöer, till exempel skog-sjö och skog-jordbruksmark, är särskilt värdefull för många arter. Här finns föda, skydd och boplatser. Kantzoner är viktiga längs vattendrag - beskuggning ger en jämnare vattentemperatur, trädrötterna stabiliserar strandkanten och näring tillförs från blad och småkryp som faller ner från träd och buskar.
• Bevara och utveckla variationen och skiktningen. Gynna bärande träd och buskar samt lövträd. Mot sjöar och vattendrag lämnas en naturlig, orörd kantzon på 10 meter - smalare vid torr mark och bredare på fuktig mark. Längs småvatten kan zonen vara smalare. Röj bara för att förstärka naturvärden och skapa lövdominerade, variationsrika kantzoner.
• Mot skog- och jordbruksmark kan brynen göras sluttande, med låg vegetation nära den öppna marken och innanför en stegvis lövrik övergång mot skogen.

Särskild hänsyn till insekter, fåglar och flora vid röjningen

I allmänhet ger en ökad variation (större skiktning, luckighet och varierad trädsammansättning) i skogen möjlighet för fler arter att överleva genom att olika livsmiljöer skapas. Här är några exempel på hur du, genom din röjning, kan gynna olika grupper eller arter i naturen.

Insekter

• Undvik röjning i vissa lövträdsgrupper för att få till stånd självgallring bland träden och på detta sätt skapa död ved.
• Täta grupper av klena aspar utnyttjas exempelvis av mindre aspvedbocken. Den gröna aspvedbocken är beroende av äldre, nyligen döda aspar.
• Vid röjningen kan du påskynda dimensionsutvecklingen genom att gynna vissa träd som tillåts bli grova.

Fåglar

• Vill du gynna fågelfaunan, t ex entita, blåmes och nötväcka ska du eftersträva en ökad andel lövträd och lövträdsdominerade skogar i landskapet.
• Tänk på att lämna mer löv i röjningsskogen än vad du planerar lämna i slutfasen eftersom även lövträden gallras bort med tiden.

Flora

• Alltför täta ungskogar är hämmande för många arter i fält- och bottenskiktet.
• En röjning är därför oftast positiv för kärlväxtfloran, exempelvis olika orkidéer.
• I luckor och bryn bör du gynna ljuskrävande träd och buskar, t ex sälg och slån.

Undvik underväxtröjning

Undvik underväxtröjning så långt det är möjligt. Buskar och småträd gör stor nytta för fågellivet m.m. även efter avverkning om de får står kvar.