Röjningens grunder
Röjning i ungskog ger de kvarvarande träden utrymme att växa bättre och bli mer stormfasta. Utebliven röjning leder till klena stammar med dålig kvalitet och större risk för snö- och vindskador.
Bild: Nils Forshed
Normal ungskogsröjning
Ungskogsröjning kallas den röjning som görs när plantorna är över brösthöjd (1,3 meter). Vid ungskogsröjning regleras stamantalet och de stammar som ska bilda det framtida beståndet väljs ut. De kallas huvudstammar. Stammarna som lämnas ska vara utvecklingsbara, växa bra och vara fria från skador.
Kort om röjning
- Röjninger en en högre och värdefullare virkesproduktion, och en långsiktigt bättre ekonomi i skogsbruket.
- Normalt utförs röjning i ungskog som är 2-4 meter hög. Senare röjning (4-5 meter) kan användas vid en andra röjning för sådd och självföryngrad tallskog där man vill undvika älgbete och samtidigt skapa en bra kvistkvalitet.
- I självföryngringar och sådder bör en plantröjning utföras vid 0,5-1 meters höjd. Den bör senare följas upp av en ungskogsröjning.
- Vid röjningen sparas huvudstammarna. Det är de som ska bilda det framtida beståndet.
- Röjningen har stor betydelse för beståndets framtida kvalitet, värde och stormfasthet.
- De flesta röjningar handlar om att avlägsna löv i planteringar med gran och tall.
- Röjningsbehovet är mycket större än den röjning som faktiskt utförs. I Sverige finns ett "röjningsberg" med akut röjningsbehov.
- Motormanuell röjning med röjsåg dominerar helt. Maskinell röjning har provats i försöksskala men har aldrig nått praktiken. Alternativa metoder är toppröjning med kedjeröjsåg eller med röjkniv.
- Röjning skiljer sig från gallring genom de röjda stammarna vanligen lämnas kvar i skogen.
- En van röjare röjer 1-3 hektar per dagsverke om röjningen inte är alltför svår. För självverksamma kan det ta dubbelt så lång tid.
- Självverksamheten är hög (mer än 50 %) i röjning - det är dock lätt att överskatta förmågan och den tillgängliga tiden. Det är en viktig orsak till att röjningarna släpar efter i privatskogsbruket.
- Röjningskostnaden ökar snabbt när beståndet blir högre och tätare. Det är dyrt att vänta.
- Röjning av underväxt görs ofta inför gallring eller slutavverkning.
Röjning i lövskog behandlas i sektionen Sköta lövskog.