Varför röja?
Skulle du låta bli att röja i ditt trädgårdsland? Precis som rädisor eller morötter behöver de unga träden utrymme för att utvecklas till stora och värdefulla träd.
En tankeställare: Skulle du låta bli att röja i trädgårdslandet?
Bild: Nils Forshed
Röjda bestånd ger ett högre netto vid gallring och slutavverkning. Redan vid den första gallringen kan röjningskostnaden räknas hem. Röjning är näst efter föryngring den viktigaste skötselåtgärden.
Det finns flera olika motiv varför det är bra att röja ungskogen:
- Du kan välja de trädslag som ger bäst värdeutveckling, och spara de kvalitetsmässigt bästa träden som huvudstammar.
- De träd som lämnas kvar blir mer motståndskraftiga mot skador och vindfällning.
- Du har större frihet i kommande gallringar, till exempel kan du planera för färre gallringsingrepp och kortare omloppstid.
- Virkesvärdet ökar och avverkningskostnaden minskar i de följande gallringarna och i slutavverkningen. Ofta har röjningen betalat sig redan vid första gallringen.
- Röjningen kan användas för att röja fram och förstärka natur- och kulturvärden.
Vad händer om jag inte röjer?
- I planterade tallbestånd skadas tallen av täta björkuppslag. Tallens toppskott skadas mekaniskt av piskning från förväxande björk. Det kan ge stamfel som slängkrök, sprötkvist och dubbeltopp. Tallar kan också dö av trängseln. Det framtida beståndet blir en blandning mellan björk och tall, båda med dålig kvalitet.
- I naturligt föryngrade tallbestånd kommer förväxande, grovgreniga "vargar" att ta kommandot. Många framtidsstammar av tall kommer att självgallras (dö) med tiden. Om det finns gott om björk kommer det framtida beståndet bli en blandning grova tallar och björkar av dålig kvalitet.
- Planterade granar klarar sig i regel bra att växa upp under björk men deras tillväxt blir hämmad. Granen kan också drabbas av piskskador.
- Utan ungskogsröjning får beståndet en sämre värdeutveckling. Det går inte att kompensera för i efterhand. Handlingsfriheten minskar i den kommande skötseln. Skaderiskerna är större i dåligt röjda bestånd. Det gäller både snö- och vindskador och efterföljande insektsskador.
Röjningen bidrar till högre diametertillväxt, färre storm- och snöskador i beståndet, mindre självgallring och en bättre virkeskvalitet. Illustration: Nils Forshed.
Räkna på röjningen
Verktyget Röjningsklockan tipsar om när du bör röja och inte med hänsyn till risken för insektsskador.