Skogsbrand
Varje år inträffar ca 4 000 vegetationsbränder i Sverige, varav mellan 500 och 1 000 i produktiv skog, enligt Brandskyddsföreningen. Endast ett fåtal skogsbränder blir väldigt omfattande, men även en mindre brand kan ha kännbara konsekvenser för dig som skogsägare.
Hur startar en skogsbrand?
För att en skogsbrand ska uppstå krävs tre grundförutsättningar:
- Bränsle. Det som startar och sprider en skogsbrand är mossa, lavar och förna (inte död ved och stammar). Den mest lättantändliga skogen är tallskog med sin torra växtlighet och barrförna. Granar brinner också bra om de väl tar eld, exempelvis när en fullt utvecklad brandfront sveper fram. Däremot är täta granskogar är oftast fuktigare än tallskogar och deras förna för kompakt för att antändas av gnistor, blixtnedslag och liknande. Lövskogar brinner inte lika lätt som barrskogar på grund av deras svårantändliga undervegetation, som domineras av vätskerika örter och gräs, och att höstlöven kväver mossan.
- Låg fukthalt i bränslet. För att bränslet ska börja brinna måste det vara torrt (max 25 procent fukthalt). Förutsättningarna för detta ökar ju varmare det är och ju längre uppehållsvädret varar. En vecka utan regn är ofta tillräckligt för att mossan i en tallskog ska kunna antändas.
- Antändning. I Sverige startar nio av tio bränder av mänsklig aktivitet, som till exempel slarvigt släckta lägereldar, cigarettfimpar eller gnistor från skogsmaskiner. Resterande tiondel beror på blixtnedslag.
Källa: SLU
Förebyggande åtgärder
Här följer några tips till hur du kan arbeta förebyggande för att minska risken för brand i din skog:
- Röj, gallra och avverka i rätt tid. En alltför tät skog gör att elden sprider sig lättare. Genom att utföra skogsvård och gallringar i tid kan du därmed minska risken för skogsbränder.
- Skapa en variationsrik skog med inslag av löv. Lövträd har mycket mindre risk att antändas än barrträd.
- Håll skogsbilvägarna i bra skick. Med ett tätt nät av skogsbilvägar minskar skadorna vid en skogsbrand och möjliggör för brandbilar att ta sig till platsen.
- Försäkra din skog. En bra försäkring kan också ersätta andra kostnader vid sidan om brandskador.
Vad gör jag vid brandrisk?
Skogsstyrelsen och SLU har listat ett antal tips till hur du kan tänka för att minska risken för bränder när det råder brandrisk:
- Följ brandriskindex. När brandriskerna är höga krävs extra försiktighet eller kanske till och med att arbetet måste ställas in.
- Välj rätt områden. Vid torka kan ett alternativ vara att flytta arbetet till områden med god växtlighet. De är normalt känsliga för körskador på grund av vatten nära markytan och kan därför passa bättre att arbeta i när det är extra torrt.
- Undvik områden med stor risk för gnistbildning. Välj om möjligt områden där skogsmaskiner kan komma fram på smidigt sätt utan att behöva bända och bryta sig fram över steniga områden. Metall mot sten ger lätt gnistbildningar.
- Undvik att arbeta på svårtillgängliga platser. Där kan ett litet tillbud vara svårt att upptäcka och släcka, vilket ökar risken för en stor brand.
- Ta med brandvakt och brandsläckare. Alla skogsmaskiner bör ha brandsläckare monterade. Vid arbete med motorsåg eller röjsåg kan du ha med en mindre brandsläckare på rastplatsen.
- Välj bra tidpunkt. Arbeta på natten eller tidig morgon, när brandrisken ofta är lägre.
- Undvik ensamarbete.
- Var förberedd för ett samtal till 112. Kontrollera platsens och var mobilen har täckning innan du börjar arbeta. Är ni flera, se till att alla i gruppen kan beskriva var ni är.
- Se över området innan du åker hem. En liten brandhärd är lätt att släcka om den upptäcks i tid.
- Kontrollera och håll maskinerna rena. Borsta av torrt material från maskinen samt torka av olja och fett som kan ansamlas kring hydraulslangar m.m. En ren maskin gör det lättare att upptäcka nya skador och läckage.
- Ta bort groten. Men lämna inte högar så att det blir trångt vid skogsbilvägen. Brandbilar måste kunna ta sig fram om det börjar brinna.
- Håll bommar öppna om det börjar brinna så att räddningstjänsten kan ta sig fram. Om du måste låsa, använd i första hand kodlås.
Vad gör jag vid skogsbrand?
- Varna andra i närheten.
- Förflytta dig till en säker plats och ring 112.
- Försöka släcka mindre bränder. Använd ruskor av små granar eller enar, helst blöta, för att kväva elden.
Vad påverkar brandspridningen?
Brandspridningen påverkas av bränslets fukthalt och vindstyrkan. Ju torrare bränslet är, desto snabbare sprider sig branden. Vinden har också stor effekt – vid en vindhastighet på 7 m/s sprider sig elden dubbelt så snabbt som vid 3,5 m/s. Både luftfuktighet och vindstyrka varierar över dygnet, och den största brandrisken är oftast på eftermiddagen, medan det är lugnast kring soluppgången.
Eftersläckning och bevakning
När räddningsinsatsen är avslutad är du som markägare ansvarig för eftersläckning och bevakning. Detta är en viktig del, eftersom risken för uppblossande glödbränder är stor och gnistor från dessa kan sprida sig ut i obrända eller upptorkade partier och orsaka nya skogsbränder – särskilt om vinden ökar eller ändrar riktning.
Eftersläckningsarbetet ska fortsätta tills branden är helt släckt och området är säkrat, vilket kan ta dagar, veckor eller till och med månader beroende på väder och brandens omfattning. Arbetet är farligt och kräver försiktighet. Brandskadade träd kan falla utan förvarning och myrstackar och döda liggande träd kan glöda mycket länge.
En arbetsgrupp samordnad av Skogforsk har tagit fram riktlinjer för eftersläckning och bevakning. Här är några exempel:
- Patrullera ytterkanterna. Kontrollera noggrant från ytterkanten och 20–50 meter in i brandområdet.
- Släck aktiva glödhärdar helt, till exempel genom att gräva upp och bevattna dem. Rökutveckling och svärmar av mygg (som dras till värme) är tecken på dolda glödbränder.
- Se upp för varma stenar. Vit aska på stenens yta indikerar ofta varm glöd och hög värme under.
- Samarbeta gärna i par. En person kan kyla, släcka och ha uppsikt, medan den andre arbetar med hacka, spade eller yxa för att komma ner till glödhärdarna.
För mer information besök: