Granbarkborre

Granbarkborren (Ips typographus) angriper granstammar och kan yngla både i stående träd och liggande färskt virke, men föredrar försvagade granar med frisk och tjock bark. Får den tillfälle att massföröka sig, till exempel efter en stormfällning där virket lämnats i skogen, kan den lägga ägg i helt friska träd. Om granarna blir angripna i hög utsträckning och med täta intervall dör de. Barkborren svärmar efter mitten av maj och i juni. 

Granbarkborren har sedan sommaren 2018 haft historiskt höga populationer, betydligt högre än till exempel efter stormarna Gudrun (2005)  och Per (2007).

Aktuellt läge i skogen

Aktuell information om granbarkborreläget hittar du på Skogsstyrelsens granbarkborresida. Du kan också titta på Skogsstyrelsens svärmningsövervakning, som visar när det finns risk för angrepp på olika ställen i Sverige.

Barkborren angriper vanligen:

• då man huggit hårt i en granskog, alternativt tagit upp stickvägar eller ledningsgator. Utglesningen leder till att granbarken torkar
• efter stormar som gett upphov till vindfällen och luckor, eller försvagat träden genom rotryckning
• under torrår då granens kondition blivit nedsatt.

Hur upptäcker jag granbarkborreangrepp?

Titta efter följande tecken för att upptäcka angrepp i ett tidigt skede:

• Brunt borrmjöl vid stambasen, i barkfickor och i spindelväv på trädet.
• Små ingångshål i barken.
• Torra gröna barr på marken som granen har tappat (syns oftast senare under sommaren)

Regler för uttransport av virke

Bästa sättet att undvika insektsangreppp är att köra ut virket i god tid innan sommaren. Skogsstyrelsen sätter upp regler för när grövre virke måste transporteras bort för att skalbaggslarverna inte ska hinna kläckas i skogen. Tidpunkterna skiljer sig beroende på landsdel och när träden är avverkade.

I skogsvårdslagen § 29 finns särskilda regler om skogshygien och föreskrifter om när virke måste transporteras ut ur skogen.

Högst 5 m³sk rått barrvirke får lagras i skogen

Med rått barrvirke menas gran med mer än 10 cm stamdiameter. Om innerbarken är vit räknas virket som "rått". Är det brunt är stammen för gammal för granbarkborren. Då kan man lämna kvar det till fördel för andra insekter (där en del kan vara fiender till granbarkborren!). Observera att särskilda regler kan gälla i bekämpningsområden som utfärdas av Skogsstyrelsen (se nedan).

Olika regler i södra och norra Sverige

Insekterna svärmar i regel tidigare i södra Sverige, därför skiljer sig reglerna något åt. Område Söder sträcker sig upp till och med Dalarna och Gävleborgs län, med undantag för Transtrands, Särna och Idre socknar i Dalarna. Resten är område Norr.

Lagring av virke i skogen

Rått barrvirke som överstiger 5 m³sk måste transporteras ut ur skogen senast vissa datum, beroende på när virket är avverkat eller stormfällt.

Område Norr = Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt Transtrand, Idre och Särna distrikt.
Område Söder = Gävleborgs län, Dalarnas län utom Transtrand, Idre och Särna distrikt samt alla län söderut.

Undantag

• Reglerna gäller inte om barrvirket behandlas så att det inte kan tjäna som yngelmaterial för skadliga insekter, t.ex. genom barkning, bevattning, flisning, täckning av vältor eller om de översta lagren i en välta transporteras bort innan de angivna datumen.
• Reglerna gäller inte heller vid större terminaler, vid skogsindustri, i fjällnära skog, på skogliga impediment eller i områden med naturvårdsavtal där syftet är att gynna förekomsten av död ved.
• Som rått barrvirke räknas inte stubbar, högstubbar eller stubbvältor.

Särskilda regler i bekämpningsområden

I särskilt utsedda bekämpningsområden för granbarkborre finns bl.a. regler om att högst 3 m³sk råa granar får lämnas kvar inom ett hektar, se aktuell information på Skogsstyrelsens hemsida.

Övriga åtgärder mot granbarkborre

Rekommendationerna nedan gäller under normala nivåer av granbarkborre. På Skogsstyrelsens webb liksom hos entomologerna på SLU finns information om åtgärder när läget är mer akut. Den viktigaste åtgärden är förstås att få ut virket ur skogen innan skalbaggarna har kläckts och börjar svärma.

Här är några andra åtgärder:

Barka virket

Om virket inte hinner köras ut så kan det barkas innan skalbaggslarverna har kläckts. Det är ett jobbigt alternativ, men kan användas i en nödsituation. För klenare virke, som torkar snabbare, räcker det med randbarkning.

Doftfällor

När stammen av granbarkborrar redan har exploderat så handlar det om att minska förökningen. Angripna träd fälls och barkas eller transporteras ut ur skogen så snart som möjligt. Doftfällor (ferromonfällor) kan användas för att locka till sig barkborrar. Fällorna har använts i stor skala under tidigare masshärjningar av granbarkborren. Om de ska få reell effekt på mängden insekter krävs en samordning med många fällor i ett större område.

Fångstträd

På våren kan de svärmande granbarkborrarna lockas till fångstträd. Dessa ska vara friska granar med en brösthöjdsdiameter på minst 18 cm. Granarna fälls före 1 maj och får sedan ligga kvar i skogen tills barkborrarna har lagt ägg. Därefter måste de transporteras ut och tas om hand så att inte en ny generation barkborrar hinner sprida sig.

"Sök och plock"

Sök upp de nyligen angripna träden och avverka och transportera ut dem under sommaren innan insekterna svärmar. Det här kan fungera för den lilla fastigheten men kräver mycket jobb och passning. Avverkning av enstaka träd kan dock innebära risker, t.ex. att nya beståndskanter öppnas upp och att fler träd blir angripna.

Hur effektivt "plock och sök" är på vintern beror både på hur många skalbaggar som finns kvar i barken och hur mycket bark som sitter kvar på trädet. I norra Sverige verkar metoden fungera mindre bra – där kläcks normalt bara en generation och barkborrarna hinner lämna trädet och i stället övervintra i marken.

Vinteravverkning

I södra Sverige är det inte ovanligt att granbarkborren svärmar två gånger, och i den andra generationen hinner inte alla baggar lämna trädet utan övervintrar i stället i barken. Vinteravverkning, innan insekterna har börjat svärma, kan då minska mängden barkborrar. En studie av Skogforsk och SLU pekar dock på att den här metoden inte alltid är att rekommendera, eftersom många av barkborrarna blir kvar i skogen i den bark som faller av vid avverkningen, och kan angripa nya träd på våren. Vinteravverkning av angripna träd kan också påverka naturliga fiender till granbarkborren, särskilt larver av styltflugor, som övervintrar i de dödade träden.