Märgborre

Märgborren lägger sina ägg under barken på färskt tallvirke och i färska stubbar. De två arterna, större och den mindre märgborre, kan orsaka allvarliga skador på skogen.
Gångsystem av större märgborre (vänster) och mindre märgborre (höger).
Bild: Mats Hannerz

MärgborreDen större märgborren (Tomicus piniperda) svärmar tidigt på våren. Svärmningen börjar ofta när temperaturen når omkring 10–12°C, vilket betyder att det kan ske senare i norra Sverige än i södra delarna, beroende på när våren blir tillräckligt varm. Tidsmässigt brukar svärmningen börja i mars–april i södra Sverige, april–maj i mellesta Sverige och slutet av april–maj i norra Sverige. 

Den större märgborren lägger helst sina ägg under grövre bark. 

Den mindre märgborren (Tomicus minor) svärmar i allmänhet något senare än den större märgborren. Svärmningen börjar när dagstemperaturerna når över 16°C. Tidsmässigt sker svärmningen i april–maj i södra Sverige, i maj i mellersta Sverige och i maj–juni i norra Sverige. 

Äggen läggs företrädelsevis under glansbark, vilket är den tunna, släta barken på yngre grenar och stammar.

Insekterna kläcks vanligtvis i juli månad och flyger då upp i tallkronorna, där de angriper märgen i årsskotten. Angreppen leder främst till att träden får minskad tillväxt, men i vissa fall kan de också döda försvagade träd. Märgborrarna för också med sig blånadssvampar, som kan sänka värdet på virket genom att missfärga det. 

Den större märgborren kan etablera sina yngelgångar i grövre, färskt virke av tall eller försvagade, stående träd. För att minska risken för angrepp får därför högst 5 kubikmeter tallvirke med skorpbark (tjockare bark på äldre träd) lämnas på hygget efter avverkning. Detta minskar mängden lämpligt yngelmaterial för borren och förebygger spridning.

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?