Snytbagge

Risken för snytbaggeskador är störst i södra och mellersta Sverige, men snytbaggen börjar bli ett allt större problem även i Norrland.

Den vanligaste metoden för att förhindra gnag har varit att behandla plantorna med kemiska medel. Dessa så kallade insekticider innebär dock risker för miljön och plantörens hälsa. Skogsbruket har därför försökt att hitta alternativa behandlingar. Det handlar om mekaniska skydd i form av beläggningar på plantans stam eller barriärskydd som sätts runt plantan. Det handlar också om skogsskötselåtgärder. Markberedning, skärmträd, hyggesvila och plantans egenskaper påverkar alla risken för snytbaggeangrepp.

På sidan Snytbaggen - åtgärder mot skador har vi samlat information om hur du kan begränsa skadorna.

Ännu mer finns att läsa på Snytbaggens hemsida, där forskarna i Snytbaggeprogrammet vid SLU fortlöpande presenterar forskningsresultat och praktiska råd.

Snytbaggens biologi

Snytbaggen är en 8-14 mm stor skalbagge som förekommer i hela landet. Till färgen är den svart med gula, håriga fläckar.

Svärmar vid 18° C

Efter avverkning eller stormfällning lockas snytbaggarna till det färska hygget av doften från nyligen död barrved. Snytbaggarna svärmar på våren när temperaturen uppnår minst 18° C, och när de hittat hygget landar de för att para sig och lägga ägg i marken nära stubbrötter. Väl ute på hygget äter de plantor och andra växter som finns tillgängliga.

Övervintrar i humusen

Under sensommaren avtar deras aktivitet och de förbereder sig för att övervintra i humusen, för att kommande vår vakna till liv igen och äta av barken på planterade plantor.

Kläcks och gnager på våren

De första snytbaggarna från den nya generationen kan kläckas redan på hösten året efter avverkning, varför kraftiga snytbaggeangrepp kan förekomma både på våren och på hösten året efter plantering. Nästkommande vår kläcks resterande snytbaggar från den nya generationen. De gnager plantor för att sedan kunna svärma och bege sig till ett nytt färskt hygge vid lämplig väderlek.

Angreppen kan fortsätta fyra år

Ytterligare snytbaggar från den nya generationen kan kläckas under de kommande åren, men mängden minskar med tiden. Allvarliga snytbaggeangrepp kan förekomma upp till fyra år efter avverkning.

Snytbaggens livscykel i Götaland och större delen av Svealand där generationstiden normalt är två år. De gröna och gula fälten visar antalet fullbildade skalbaggar. De behöver dock inte vara aktiva hela tiden. Illustration från Snytbaggeprogrammets webbhandbok. A=avverkningsåret, A+1 året därpå, etc. Original: Claes Hellqvist och Göran Nordlander.