Grotens kvalitet och energiinnehåll

Biobränslets kvalitet har stor betydelse för vilket värde det har hos värmeverken. Fukthalt, fraktionsfördelning, askinnehåll, föroreningar och nedbrytning är de viktigaste faktorerna.
Bild: Mats Hannerz

Om den flisade groten är har låg kvalitet minskar energivärdet, och värmepannorna riskerar beläggningar och slitage.

Fukthalten

Fuktigt bränsle har betydligt lägre energiinnehåll i förhållande till vikten eller volymen. Rå grot har ofta en fukthalt på 50 %. Efter torkning kan flisen komma ner till 25-40 %. För varje procent som fukthalten minskar, ökar energivärdet med två procent.

Föroreningar

Skogsbränsle ska vara så fritt från föroreningar som möjligt, men det följer alltid med en del sten och jord från hanteringen. Så långt som möjligt ska det undvikas genom att grothögarna hanteras varsamt. Undvik rotryckta småträd som följer med grothögarna. Metallföremål (sågkedjor och liknande) medför risk för stora problem för flistuggar och värmepannor, och ökar askhalten.

Askhalten

Ju lägre askhalt, desto högre värde. Askhalten är den rest av bränslet som blir kvar efter förbränning. I ren stamved är askhalten mindre än 1 procent, men i gröndelar kan den ligga mellan 2-6 %. Skillnaden beror delvis på trädslag och egenskaper hos träden, men främst på föroreningar. Jord, sten och landsvägsdamm som hamnat i grothögarna bidrar till höga askhalter.

Nedbrytning

Om grot- eller flishögar lagras fel kommer svampar och mikroorganismer att bryta ner cellulosan och sänka energivärdet ganska fort. Detta innebär även att substansförlusterna kan bli stora. Vid felaktig lagring ökar också risken för mögel, som ger ett arbetsmiljöproblem.

Skogsbränslets energiinnehåll är beroende av hur torrt det är

Alla som har provat att elda färsk ved vet att rått skogsbränsle ger mindre värme än torrt, eftersom det åtgår mycket energi för att förånga vattnet i materialet (ångbildningsvärme). Energivärdet hos skogsbränsle sjunker snabbt med ökad fukthalt.

Normalt ligger fukthalten hos stamved av tall och gran på 45-60 %. Lövträden har normalt cirka 10 % lägre fukthalt, och grenar har ofta lägre fukthalt än stamved. Grenar och barr har därför högre energivärde än stammen.

Olika värmeanläggningar har olika krav på fukthalt. En värmepanna med rökgaskondensering vill gärna ha bränsle med 50 % fukthalt, medan mindre anläggningar föredrar ett torrare bränsle. Vilken som är den optimala fukthalten hos grotflis varierar under året och beror även på vilka andra bränslen som finns att blanda med. Om man exempelvis har stora volymer fuktig bark vill man ofta ha stora volymer väldigt torr flis för att skapa en bra mix.

Tabellen visar ett exempel på hur energivärdet och priset förändras med fukthalt. Värdena i tabellen är beräknade med WECalc med följande ingångsvärden: Grot, samtliga, lagrad, hela Sverige -> beräkna via egenskaper: fukthalt 30-50 %, askhalt 2,4, effektivt värmevärde 19,8, ångbildningsvärde 2,44, torr-rådensitet 454, fastmassa 40, bark 37, pris 200 kr.

Fukthalt 30 40 50
ton TS 0,182 0,182 0,182
ton 0,259 0,303 0,363
MWh per ton 3,557 2,952 2,347
MWh per m3s 0,923 0,893 0,852
kr per m3s 185 179 170

 

Tabellen nedan visar värmevärden för några andra energibärare. Där framgår också att värdet för just skogsbränslen varierar stort, beroende på bland annat fukthalten.

Tabellen är hämtad från Skogsskötselserien nr 17, med uppgifter från Energimyndigheten.

Bränsle Mängd MWh GJ
Skogsflis 1 ton 2,0-4,0 7,2-14,4
Torv 1 ton 2,5-3,0 9-11
Pellets, briketter 1 ton 4,5-5,0 16-18
Kol 1 ton 7,56 27,2
Koks 1 ton 7,79 28,1
Råolja 1 m3 10,1 36,3
Diesel och eldningsolja 1 1 m3 9,96 35,9
Tjocka eldningsoljor 2-5 1 m3 10,6 38,1
Naturgas 1000 m3 11,0 39,7

 

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?