Planera grotuttaget

Börja med att välja bestånd. Sedan återstår att planera för lagringsplatser för groten, bästa körstråk, avverkningsmetoder och platser för sönderdelning. Det är några saker som måste säkerställas inan avverkningen genomförs. Bestäm också om groten ska torka på hygget eller skotas färsk.

Vid mindre objekt kan det vara lönsamt att skota ut groten med samma maskin som skotar ut rundvirket. Detta kräver dock att maskinen har rätt utrustning. Det blir också viktigt att det finns tillräckligt med avläggsutrymme ifall virke och grot ska placeras på samma plats.

Välj rätt bestånd

Mängden grot varierar mycket beroende på trädslagsblandning, krontyp och krongräns hos träden. Gran ger normalt mer grot än tall, men ibland kan en tätkronig tall ge mer grot än en gran med upphissad krona. Årstid och mark påverkar hur mycket grot som måste användas för risning av basvägar. I vissa bestånd eller delar av bestånd bör groten sparas av naturvårds- och miljöskäl. Marknaden påverkar också valet - groten är känslig för transportavstånd till värmeverk eller industri.

• Läs mer om val av bestånd.
• Räkna ut hur mycket grot som maximalt finns i bestånd med olika virkesvolymer.

Krontyp och krongräns har stor betydelse för hur mycket grot som fås ut. En tätkronig tall kan ge mer grot än en gran med upphissad krona, men normalt ger gran mer grot. Illustration Rose-Marie Rytter.

Anmäl grotuttaget

I samband med avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen ska uttaget av skogsbränsle anmälas, senast 6 veckor före åtgärden.

Förrensa innan avverkningen

Underväxt i beståndet fördyrar både avverkningen och skogsbränsleuttaget. Grotskotningen blir dyrare och utfallet mindre. Kvarstående småträd och buskar kan lätt rotryckas så att jord och stenar följer med. Det leder till skador på flisningsmaskinerna och försämrar grotens kvalitet.

Förrensa underväxten så att inte småträd rotrycks och kommer med i grotvältan. Illustration Rose-Marie Rytter.

Se till att grotvältan kan torka

Torkningsprocessen är viktig för att ge ett bränsle med hög kvalitet. För att lyckas med detta bör vältorna placeras torrt, soligt och gärna vindexponerat. I vissa fall kan det vara värt att skota groten en längre sträcka för att hitta ett bra läge. Det är också viktigt att upplagsplatsen fungerar för sönderdelning och avtransport. Vilka krav som finns kring detta varierar mellan olika system för skogsbränsleuttag.

Torrhalt och produktionskostnader  har stor betydelse för det totala nettot efter en avverkning. Vid planeringen är det viktigt att minnas att grotvältorna kan bli liggande ganska länge innan de flisas och transporteras bort. 

• Läs mer om lagring av grot och om grotens kvalitet och energiinnehåll.

Ljust, torrt och luftigt, här trivs grotvältan. Illustration Rose-Marie Rytter.

Undvik skugga, fukt och föroreningar

Placera inte grotvältorna i skuggigt läge på fuktig mark, då torkar de för dåligt och återfuktas ofta underifrån. Var även också noga med att röja bort eventuell underväxt även där grotvältorna ska placeras. Annars finns risk för att föroreningar i form av grus och sten följer med i sönderdelning av groten. Detta kan i värsta fall leda till haverier på maskinerna.

Undvik fuktiga och skuggiga platser för rotvältan. Illustration Rose-Marie Rytter.

Förebygg markskador och använd riset

Planera avverkningen för att minimera markskadorna. Använd ris, markskonare eller kavelbroar för att undvika markskador i våta partier. Skörda helst på torr eller tjälad mark om det är möjligt. På fuktig mark med risk för markskador är det bättre att avstå från grotuttag, eller att ta ut en mindre andel.

Efter en grotanpassad avverkning är körvägarna fria från ris. Om marken har dålig bärighet eller är mycket stenig kan riset behöva läggas i basvägarna. Planera basvägarna noga så att de sämsta terrängavsnitten undviks. Glöm inte bort att vägarna måste vara tillräckligt breda ifall man passerar genom ett annat bestånd eller vid passage av frötallar eller naturvärdesträd. Risskotaren är normalt bredare än en virkesskotare.

Läs mer om hur du kan förebygga markskador i kapitlet Hänsyn till vatten och mark.

Risa basvägarna och bygg broar för att undvika markskador. Illustration Rose-Marie Rytter.

Planera körstråk efter lutningen

Lägg i första hand körstråken nerifrån och upp i lutande partier så minskar kraftbehovet och slitaget på aggregat och maskin under kvisningsarbetet.

Lägg körstråken nerifrån och upp i lutande partier. Illustration Rose-Marie Rytter.

Tillräckliga vändplaner

En flisbil behöver oftast mer utrymme än en timmerbil. Radien på vändplanen ska vara minst 13 meter men det kan variera beroende av vilket system som används. Kom ihåg att grotlagring vid vägkanten kräver extra utrymme och vältorna kan bli liggande ganska länge.

• Läs mer om avläggsplatser för virke och skogsbränsle och om mått för vändplaner i kapitlet Planera och projektera Vägen.

Flisbilen behöver ofta mer utrymme än en timmerbil, minst 13 meters radie på vändplanen. Illustration Rose-Marie Rytter.

Bygga ny väg?

Vid bränsleuttag skördas större volymer än vid en vanlig avverkning och därmed ökar också terrängtransporterna. För att minska skotningsavståndet och kanske skapa bättre förutsättningar för att torka och lagra grot kan det vara lönsamt att investera i en väg. Grotuttaget kanske är det som avgör om en ny väg blir lönsam?

• Läs mer om båtnadskalkyler för vägar i kapitlet Planera och projektera vägen.