Sönderdelning och transport
Två huvudprinciper för sönderdelning
Det finns många olika lösningar och kombinationer för sönderdelning och transport av skogsbränsle. Här beskrivs några av de vanligaste.
Flishuggning
Den mesta sönderdelningen av skogsflis sker genom huggning med olika trumhuggar med knivar. Dessa är väl anpassade för grot och träddelar men är känsliga för föroreningar som mossa, mineraljord och sten. Flishuggens knivar tappar lätt skärpa, bränsleförbrukningen ökar och flisens kvalitet försämras av föroreningarna. Metall eller större stenar i bränslet kan leda till dyrbara reparationer.
Risken för föroreningar i bränslet minskar om avverkningstrakten och avläggsplatserna röjs fria från småträd som annars riskerar att rotryckas och föra med jord och sten in i maskinen.
Krossning
Till skillnad från flishuggarna är krossarna mer robusta och mindre känsliga för föroreningar. Krossning sker på terminal eller hos kunder, men det förekommer också krossning av grot i fält. Krossarna har ofta någon typ av valsar med slagor som slår sönder materialet som matas in. Det gör att krossarna även fungerar för sönderdelning av stubbar och returträ. Krossat materialet blir i allmänhet mindre homogent än hugget material. Det innehåller både grövre fraktioner och mer finmaterial.
Heta eller kalla system?
I ett skogsbränsleflöde arbetar många olika aktörer med olika delar av kedjan. Alla är beroende av varandra och samspelet mellan transportörer på hygge, sönderdelare och vägtransportörer är ofta avgörande för lönsamheten. De systemlösningar som förekommer idag har alla olika för- och nackdelar.
Heta respektive kalla system kännetecknas av hur pass fristående eller beroende olika maskiner och fordon är av varandra. Ju mer beroende man är desto hetare är systemet.
Terrängående flisare i kombination med containerbilar – hett system
Ett vanligt system består av en traktormonterad hugg som arbetar tillsammans med en eller flera containerbilar. Det är viktigt att de lyckas arbeta i samma takt så att de undviker stillestånd. Det är således ett mycket hett system. Flisaren tippar flisen i containers som sedan hämtas av lastbilen för transport till terminal eller direkt till mottagare.
Till fördelarna med systemet hör att den traktormonterade huggen är terränggående och inte behöver ha vältorna placerade vid vägkant. Systemet blir flexibelt då flishuggen själv kan flytta det flisade materialet kortare sträckor vid behov.
Till nackdelarna hör att tomma containers måste ut i förväg för att flishuggen ska kunna tippa det flisade materialet. Startkostnaderna blir höga och systemet blir känsligt för störningar. Bra uppställningsplatser för containers är också en utmaning. Normalt används 6 eller 9 containers som var och en behöver 35 – 40 m2.
Kritiskt för systemet: huggutrustningen är mycket känslig för förorenat material. Lastbilarna kräver goda vändplaner och plats för containrar. Viktigt att sönderdelning och avtransport sker i samma takt.
Terränggående flishugg med containers. Ett "hett" system. Foto: Tomas Johannesson.
Terrängående flisare i kombination med skopbilar – kallt system
Även detta är vanligt system. Flisen tippas på marken, antingen på en viraduk eller på en hårdgjord yta. Skopbilen kan därefter i egen takt lasta bränslet för avtransport till terminal eller direkt mottagare. Detta system är "kallt" eftersom flishuggen inte behöver vänta på bilen. Man slipper också köra ut containers i förväg. Skopbilen kan arbeta parallellt på flera objekt samtidigt. Systemets nackdelar är att de flishögar väntar på avtransport riskeras att bli fuktiga av regn och snö samt att det ibland kan bli en del material som kvar på marken efter lastning. Risken för spill minskar om man använder viraduk.
Gemensamt för traktormonterade huggar är att de är relativt långsamma att förflytta längs väg vilket gör att man bör eftersträva effektiva rutter för maskinerna.
Kritiskt för systemet: huggutrustningen är mycket känslig för förorenat material. Lastbilarna kräver goda vändplaner. Det finns även risk att flisat material utsätts för regn eller snö. Risk att det blir material kvar på marken.
Skopbil, ett "kallt" system. Foto Rolf Björheden.
Huggbil – kallt system
Hugggbilen har en egen påmonterad flishugg. Samma enhet sköter alltså både sönderdelning och transport. En fördel med systemet är att det är oberoende av andra maskiner, och kan arbeta parallellt på flera objekt. Fordonen är långa och ganska osmidiga (oftast finns en påhängd vagn), vilket kräver goda vändmöjligheter och bra skogsbilvägar. De flesta ekipage kan bara flisa från en sida och därför är det viktigt hur grotvältorna placeras.
Kritiskt för systemet: vältorna måste ligga inom räckhåll för lastbilens kran. Vältorna måste vanligtvis ligga på höger sida i fordonets körriktning. Lastbilarna kräver goda vändplaner.
Huggbil som tippar sitt flisade lass. Ett "kallt" system. Foto Rolf Björheden.
Separathugg – ofta ett hett system
Till skillnad från huggbilen har separathuggar en så stor huggutrustning monterad så att det inte ryms något lastutrymme på bilen. De måste därför jobba tillsammans med containerbilar eller flisbilar. Separathuggarna har högre prestation än de huggar som monteras på traktorer eller huggbilar och därför används de ofta även på terminaler för sönderdelning av grot, träddelar och rundved. Till fördelarna hör att separathuggarna har hög kapacitet och är mobilita. Till nackdelarna räknas risken för väntetider om transportkedjan drabbas av störningar. Systemet kräver ofta relativt mycket utrymme.
Kritiskt för systemet: generellt sett är systemen utrymmeskrävande då flera fordon ska vistas i närhet av varandra..
Lösgrot – kallt system
I vissa regioner förekommer hantering av lösgrot. Groten lastas på lastbilar med förstärkta skåp och körs osönderdelad till terminal eller kund. Bilarna lastar med egen kran och blir på så sätt oberoende av andra. I likhet med huggbilen kräver lösgrotbilen relativt stora vändplaner. En nackdelarna är lägre nettolastvikt än de övriga systemen, och det blir därmed känsligare för avstånd. De något dyrare transporterna kan dock försvaras av billigare sönderdelning på terminal eller hos mottagare.
Kritiskt för systemet: låga nettolastvikter samt att allt material måste ligga inom kranens räckvidd. Lastbilarna kräver goda vändplaner.
Mobila krossar
Mobila krossar monterade på lastbil eller trailer kan användas för att krossa returträ, stubbar eller grot med mycket föroreningar. Krossar ger en mindre homogen slutprodukt och en högre kostnad för sönderdelningen.
Kritiskt för systemet: detta varierar mellan olika systemupplägg. Generellt ofta mycket tunga fordon.
Stationära krossar
I Sverige finns kraftvärmeverk som har egna stationära krossar där de sönderdelar groten. De är oftast eldrivna vilket leder till en lägre energikostnad jämfört med dieseldrivna krossar. Liksom för de mobila krossarna är aven dessa relativt okänsliga för föroreningar av jord eller grus.