Klenträd och stamved

En dåligt utnyttjad energiresurs

Mindre träd ("klenträd") i röjningar, gallringar och längs vägar, åkerkanter och kraftledningsgator är en stor, men lite utnyttjad, energiresurs. Idag tas ungefär 1 TWh ut årligen som klenträd. Med dagens teknik är det svårt att få full kostnadstäckning för klenträdsuttaget, men utvecklingen av både metoder och maskiner går snabbt framåt. Skogsägaren måste vara beredd att i första hand se klenträdsuttaget som en skogsvårdsåtgärd och en investering i det framtida beståndet. Ett bränsleuttag kan dock sänka den totala kostnaden för röjningen och gallringen, och ibland till och med ge ett överskott.

Här finns potentialerna

"Konfliktbestånd"

Det finns ca en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige, det så kallade "röjningsberget". När ungskogen lämnats oröjd eller röjts för svagt blir bestånden täta och klena. När de har nått tidig gallringsålder brukar de kallas "konfliktbestånd". I dessa är bränsleuttag ett alternativ som kan sänka kostnaden för den nödvändiga röjningen.

Det är inte alla eftersatta röjningar som är lämpliga för
bränsleuttag. De bestånd som är aktuella är 5-10 meter höga, har en diameter klenare än 10 cm i brösthöjd och cirka 4.500-10.000 stammar per hektar. Dessa bestånd utgör ungefär hälften av den totala arealen eftersatt röjning. Totalt bedöms denna uppdämda potential kunna ge 64 TWh.

Ungskogsröjning

När "röjningsberget" är kapat bedöms att 5 TWh kan tas ut årligen i vanliga röjningar med dagens teknik och priser. Med en förbättrad teknik och ökade bränslepriser kan uttaget öka till cirka 10 Twh. Det är ungefär lika mycket som tas ut som grot idag.

Den årliga röjningen i landet är ungefär 200.000-250.000 hektar. Bränsleuttag bedöms med dagens teknik och ekonomi vara aktuellt på cirka 100.000 hektar om året.

Vägkanter, kraftledningar och åkerkanter

Längs vägkanter, åkerkanter och i kraftledningsgator fälls varje år stora mängder klena träd som skulle kunna utnyttjas som en energiresurs. Röjningar längs vägkanter bedöms kunna ge cirka 2-4 TWh per år.

Fördelar med klenträdsuttag 

Klenträdsuttaget ger en inkomst

Ännu är dock teknik och metoder under utveckling, och det går inte att säga om bränsleuttaget alltid ger ett netto för skogsägaren.

Bra för klimatet

Bränslet från klenträden ersätter fossila bränslen och bidrar till att koldioxidutsläppen minskar.

Minskar risken för insektsskador

Klena träd som bara fälls och lämnas i skogen kan vara en yngelplats för t.ex. sextandad barkborre och andra skadegörande insekter. Å andra sidan finns risk att dessa förökar sig i travarna om dessa inte tas ut i tid.

Bra för friluftslivet

En rensning av klena träd, som annars bara hade lämnats på marken, ökar framkomligheten och brukar oftast betraktas som positivt för friluftslivet.

Nackdelar med klenträdsuttag 

Risk för tillväxtförluster 

Det är framför allt uttag i röjning och gallring som kan ge tillväxtförluster. Ett uttag av grenar och barr i en ung skog kan ge 10-15 % tillväxtminskning som kan hålla i sig åtminstone en 20- årsperiod.

Risk för stamskador

Flerträdshantering och uttag av alla fällda stammar ökar risken för stamsår och röta i de kvarvarande träden.

Naturvården

Det är troligen inga stora förluster för naturvården med bränsleuttag i klena gallringar och röjningar av barr. En del av det klena virket behövs dock för vedlevande svampar och en del insekter. De fällda stammarna är också föda för viltet. Klen ved av lövträd är dock viktigt för många insekter och andra organismer.

Ökar risken för insektsskador

Travar med klena träd kan locka till sig sextandad barkborre och andra skadegörande insekter som kan föröka sig i dem och senare skada den stående skogen. Om virkestravarna tas ut i tid minskar dock risken för insektsskador jämfört med om allt virke hade lämnats i beståndet.